– Vi har beslagtagit en hel del stulet gods och bidragit till att avslöja stöldligor som systematiskt fört ut stora värden från Sverige. Samtidigt kan vi notera att antalet misstänkta försök till utförselhäleri har minskat, vilket är mycket positivt, säger generaltulldirektör Johan Norrman.

Inkörningsperiod

Eftersom den nya lagen innebär att Tullverket får inleda förundersökning som sedan ska överlämnas till polis och åklagare, var det många arbetsrutiner som skulle trimmas för alla involverade myndigheter. Efter en inkörningsperiod under hösten 2025 började arbetet med att avslöja utförselhäleri flyta på och flera stora beslag gjordes. Under perioden januari-augusti 2026 gjordes över 5 000 kontroller av utgående trafik. Flest kontroller utfördes i region Syd och Öst eftersom den övervägande delen av smuggeltrafiken med stöldgods går via färjorna till hamnarna i Baltikum och Polen.

Mindre attraktivt

Under sensommaren 2026 noterade Tullverket en minskning i antalet ärenden gällande utförsel av stöldgods, främst i region Öst men även i Syd.

– Våra 5 000 kontroller hittills i år har troligen haft ett preventivt syfte. De kan ha bidragit till att göra Sverige mindre attraktivt att åka till för att begå brott. Samtidigt har gränspolisen blivit mer effektiva med att förhindra kända kriminella från att resa in i landet för att begå dessa stöldbrott. De stoppas redan vid gränsen och får återvända hem direkt utan att sätta sin fot i Sverige, säger Johan Norrman.

Milda påföljder

De flesta som åtalats för utförselhäleri har dömts till villkorlig dom med relativt låga böter. I flera fall har domstolarna också friat de åtalade eftersom det har varit svårt att bevisa deras skuld. Det kan ha berott på att transportören ansett sig varit ovetande om att lasten bestod av stöldgods eller att det inte gått att bevisa att lasten verkligen var stulen, trots att mycket tydde på det. I ett av fallen friades en litauisk man som greps i Norvik med en stulen motorcrosscykel i sin skåpbil. Säljaren på köpekontraktet existerade inte så tullinspektörerna misstänkte att kontraktet var förfalskat. Tingsrätten ansåg att mannen hade agerat i god tro och friade honom.

– Jag kan förstå de som anser att straffen för utförselhäleri är låga i förhållande till den skada som stölderna orsakar hos företag och allmänhet. Det handlar ofta om villkorligt och böter i de flesta fall. Men vi tänker att vårt kontrollarbete handlar om att jobba förebyggande och avskräcka de som ägnar sig åt den här verksamheten, konstaterar Johan Norrman.

Grovt utförselhäleri

Det nya brottet utförselhäleri infördes den 1 september 2025 för att öka möjligheterna att bekämpa internationella ligor som stjäl gods och transporterar det ut ur landet. Brottet innebär att det är kriminellt att föra ut stöldgods och straffet är fängelse i upp till två år eller sex år vid grovt brott. Även försök, förberedelse och stämpling till utförselhäleri är kriminaliserat.

Gränsen för grovt utförselhäleri ligger vid ett värde på stöldgodset på över en halv miljon kronor. Hittills är det några personer som dömts för den grövre brottskategorin.

En skåpbil stoppades i november 2025 i Masthuggskajen i Göteborg. I fordonet hittar tullinspektörerna mängder av stöldgods till ett sammanlagt värde som översteg 500 000 kronor. Föraren döms senare i tingsrätten för grovt utförselhäleri till sex månaders fängelse.

I ett annat ärende var det en transport på väg till Klaipeda i Litauen som stoppades av tullen i Karlshamn. I lasten fanns två fyrhjulingar, en hjullastare och fyra åkgräsklippare till ett uppskattat värde av runt 600 000 kr. Kvittona på fyrhjulingarna var troligen falska då företaget som stod som säljare inte sålt dem. Chauffören dömdes till åtta månader villkorligt.

Svår bedömning

– Tullinspektörerna har ett svårt arbete när de på kort tid ska avgöra om en transport innehåller stöldgods eller inte. De behöver dels ha fått underrättelseinformation om att ett försök till utförselhäleri är på gång att inträffa. De behöver också snabbt kunna avslöja förfalskade köpeavtal och andra knep som smugglarna använder sig av. Tullverket vill göra mer på området men att kontrollera transporter som både går in och ut ur Sverige är resurskrävande. Myndigheten behöver balansera stöldgods mot Tullverkets alla andra viktiga uppdrag, som att till exempel förhindra att vapen och narkotika kommer in i landet, avslutar Johan Norrman.