I takt med att byggnader blir smartare och mer uppkopplade har säkerhetssystemets roll förändrats.

– För tio år sedan var säkerhetssystem främst ett skyddslager. I dag är de en integrerad del av fastighetens digitala infrastruktur. De bidrar inte bara till säkerhet, utan även med data, automation och operativa insikter som skapar värde för hela verksamheten, säger Stig Waldemarsson.

Vilka är de viktigaste affärs- och verksamhetsfördelarna med att integrera passerkontroll, videoövervakning, inbrottslarm och fastighetssystem i en gemensam plattform?

– Den största vinsten är att minska komplexiteten. Fastighetsägare och operatörer vill ha färre gränssnitt, bättre överblick och snabbare beslutsfattande. När systemen arbetar tillsammans blir verksamheten både effektivare, mer proaktiv och enklare att förvalta över tid.

På vilket sätt kan säkerhetssystem bidra till bättre energieffektivitet, hållbarhet och resursutnyttjande i moderna fastigheter?

– När säkerhetssystem delar information med fastighetsfunktioner kan exempelvis belysning, ventilation och olika ytor styras utifrån faktisk användning. Det leder till lägre energiförbrukning, bättre resursutnyttjande och en mer hållbar drift.

Hur kan data från säkerhetssystem användas för att optimera lokalutnyttjande, arbetsmiljö och användarupplevelse?

– Data från säkerhetssystem visar hur byggnader och ytor faktiskt används. Det ger fastighetsägare bättre beslutsunderlag för att anpassa lokaler, optimera arbetsmiljöer och skapa en bättre upplevelse för de människor som vistas i fastigheten.

Vilka krav bör fastighetsägare ställa på en säkerhetsplattform för att säkerställa att den kan stödja framtidens smarta byggnader?

– Plattformen bör vara öppen, skalbar och byggd för integration. Samtidigt ökar kraven på cybersäkerhet, spårbarhet och regulatorisk efterlevnad. Fastighetsägare behöver plattformar som kan utvecklas över tid och möta både nya tekniska och regulatoriska krav.

Varför är öppen arkitektur så viktig när fastighetsägare investerar i säkerhets- och fastighetsteknik med en livslängd på tio år eller mer?

– Teknikutvecklingen går betydligt snabbare än byggnaders livscykler. Med en öppen arkitektur undviker man inlåsning och skapar frihet att successivt modernisera sin tekniska miljö. Det blir också enklare att hantera framtida krav kring cybersäkerhet, uppdateringar och regulatorisk efterlevnad.

Vilka risker finns med att välja proprietära system?

– Risken är att man bygger in sig i en lösning som blir dyr att förändra och svår att utveckla. Det kan begränsa möjligheten att dra nytta av ny teknik, skapa onödiga integrationskostnader och hämma innovationstakten över tid.

Hur påverkar öppna API och standardiserade integrationsgränssnitt möjligheten att skapa verkligt intelligenta och datadrivna byggnader?

– Smarta byggnader skapas inte genom att koppla ihop så många system som möjligt. De skapas genom att integrera rätt system på rätt sätt. Öppna integrationsmöjligheter är viktiga, men i verksamhetskritiska miljöer är det de djupa och robusta integrationerna som skapar det långsiktiga värdet.

Hur underlättar en öppen plattform integrationen av nya AI-baserade tjänster?

– En öppen plattform gör det möjligt att ansluta nya AI-tjänster och analysfunktioner utan att byta ut befintlig infrastruktur. Det ger fastighetsägare flexibilitet att stegvis utveckla sina lösningar i takt med att nya behov och teknologier uppstår.

Om du skulle ge ett råd till en fastighetsägare som planerar en ny smart byggnad i dag – vilka egenskaper hos säkerhetsplattformen är viktigast för att säkerställa framtida flexibilitet och investeringsskydd?

– Investera i en öppen och integrationsdriven plattform med fokus på långsiktig flexibilitet, cybersäkerhet och förmåga att möta framtida regulatoriska krav. Framtidens vinnare blir de fastigheter som kan kombinera säkerhet, fastighetsfunktioner och data i en gemensam operativ miljö – utan att låsa sig till enskilda teknologier eller leverantörer.