På Clarion Hotel Stockholm höll tankesmedjan Säkerhets för Näringsliv (SNOS) sitt andra möte för året. Efter sedvanliga rundabordssamtal mellan SNOS-medlemmaren avslutades mötet med att den inbjudna gästtalaren Mattias Eklök målade upp en omfattande och varierad nulägesbild av arbetslivskriminaliteten i landet.

100 miljarder utbetalas i svarta löner

I ett flertal myndighets- och branschrapporter har problemet med arbetslivskriminaliteten tagits upp. Skatteverket gör gällande att oegentligheterna kring svarta löner beräknas till 100 miljarder kronor per år. Men även andra siffror lyftes fram under presentationen, exempelvis att ett av fyra byggföretag inte kan överleva utan att bryta mot regelverken och att fyra av tio bolag uppfattar upptäcktsrisken som låg. Och det är särskilt när utländska bygghuvudmän upphandlas som riskerna är som störst då 50-75 procent av dessa företag undgår att betala skatt och avgifter.

– Vi fokuserar uteslutande på arbetslivskriminalitet. Byggsektorn är en sådan sektor som är särskilt berörd. Här kan leverantörsuppläggen till synes verka legitima, men det kan förekomma en rad oegentligheter bakom fasaden, berättade Mattias Eklöf och gav exempel på brottstyper.

– Allt från avsaknad av arbetstillstånd, fiffel med person- och samordningsnummer, kontantekonomi som tillåter omedelbara och oregistrerade lönenedsättningar och boendevillkor som närmast kan beskrivas som ett liv i livegenskap.

Snedvrider konkurrens

Mattias Eklöf betonade hur svart arbetskraft snedvrider konkurrensen på marknaden.

– De hederliga aktörerna drabbas hårt då det handlar om lönedumpning i slutändan. Lägg därtill uteblivna skatteintäkter och oredovisad ekonomisk tillväxt.

Mattias Eklöf berättade också om hur Ansvar och Säkerhet arbetar ni för att motverka missförhållanden på byggarbetsplatser.

– Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp. Ett steg i rätt riktning att arbeta med omedelbara kontroller på byggarbetsplatser. Men det räcker inte, jag ser att medvetenheten och de förebyggande mekanismerna måste in redan i upphandlingsfasen, sa han och utvecklade sitt resonemang.

– Här handlar det om riskbedömningar, bakgrundskontroller och att tydligt avtalsbestämma ekonomiska skadestånd om regelverken inte sköts. Uppföljning och kontroll är nästa steg, här kan det handla om att ha en klar och leverantörskommunicerad bild över vilka kontroller som ska företas, hur ofta och vem som ska genomföra dessa kontroller.

Myndighetssamverkan

Under dagens rundabordsamtal samverkan mellan myndigheter, näringsliv och andra organisationer ett hett ämne bland SNOS-medlemmarna. Myndighetssamverkan som ett motmedel för att komma åt ekonomisk brottslighet har allt fler förespråkare. Inspirerad av en norsk modell, pågår det nu ett uppbyggnadsarbete kring myndighetssamverkan som går under namnet Akrim – där bland andra Polisen, Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Åklagarmyndigheten deltar. Betydelsen av samverkan återkom även under Mattias presentation.

– Myndighetssamverkan är en nödvändig del av vår arbetsmodell, dels som ett steg i vårt angreppssätt men vi besitter också motsvarande kompetens hos våra medarbetare. Man kan säga att vi är en spegelbild av Akrim-modellen.

Mot slutet tillfrågades Mattias om hur han såg på framtiden, givet den dystra bilden han målat upp.

– Jag slutade som polis för att jag ville fokusera på dessa frågor. Eftersom det är inbyggt i vår affärsmodell att arbeta mot dessa missförhållanden är jag och mina medarbetare övertygade om att vi kan vara en positiv och effektiv kraft att motverka denna utveckling.