Myndigheten skriver att samverkan bör byggas på frivillighet men i de fall kommunen ser att fastighetsägare inte engagerar sig i områdessamverkan kan den nya lagen om avgift för områdessamverkan användas. För att ta ut en avgift krävs att kommunen godkänner en huvudman för områdessamverkan, exempelvis fastighetsägare som gått samman i ett samverkansområde.

Utifrån kommunens lägesbild

Kommunen kan också vara huvudman om det finns ett mycket stort behov som inte kan tillgodoses av någon annan. Om kommunen inför en obligatorisk avgift för fastighetsägare inom ett samverkansområde ska behovet bedömas utifrån kommunens lägesbild över brottslighet eller annan relevant information.

– Kommunen och polisen är motorn i att förebygga brott lokalt, men andra aktörer har också en avgörande betydelse, inte minst fastighetsägare och näringsidkare. Med den nya lagen är förhoppningen att fler fastighetsägare tar ett gemensamt ansvar för åtgärder i utomhusmiljöer, säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå.

Om den nya lagen

Den 1 augusti 2026 började den nya lagen om avgift för områdessamverkan att gälla. Lagen gör det möjligt för kommuner och fastighetsägare att ta ut avgifter från ägare av fastigheter och byggnader för att samfinansiera åtgärder inom ett samverkansområde.

Åtgärderna ska förebygga brott, skapa trygghet samt stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv. Rätten att ta ut avgifter, och skyldigheten att betala dem, gör det möjligt att fördela samverkanskostnader på berörda fastighetsägare i proportion till den nytta som de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgifterna får inte finansiera åtgärder som är kommunens, regionens eller statens ansvar.

För att förebygga brott

Områdessamverkan eller platssamverkan, som det också kallas, innebär att lokala aktörer såsom kommun, fastighetsägare, näringsidkare, och föreningar samlas kring gemensamma visioner i den byggda miljön, där ett av syftena är att förebygga brott.

I en områdessamverkan sker gemensamma insatser som främjar områdets utveckling. Till exempel kan bättre ordning och skötsel av offentliga platser genomföras för att öka tryggheten och trivseln och förebygga brott. Andra gemensamma insatser, kan vara evenemang, trygghetsvandringar och upprustningar av den fysiska miljön. Den här typen av insatser kan hjälpa till att stärka ett områdes identitet och gemenskap, speciellt om dessa har skett i dialog mellan hyresgäster och fastighetsägare. Med en ökad attraktivitet i området kan investeringsviljan hos näringslivet öka samt att fastighetsvärden kan påverkas positivt, menar Brå.

– När fler perspektiv tas till vara ökar kvaliteten i besluten och känslan av delaktighet. Resultatet blir ofta mer levande och välkomnade miljöer där människor trivs och känner tillhörighet säger Mirja Ranesköld, planeringsarkitekt, Boverket.

Kunskapsstöd finns att få

Regeringen har gett Brå och Boverket i uppdrag att utveckla arbetet med trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön. Syftet är att öka tryggheten, minska brottsligheten och bidra till att lokala aktörer genomför kunskapsbaserade insatser som stärker områdessamverkan.

I samverkan med Formas, kommer Brå och Boverket att vara ett kunskapscentrum för brottsförebyggande och trygghetsskapande i byggd miljö där man kommer arbeta för att öka forskningsläget inom området, samt sprida redan befintlig kunskap genom exempelvis handböcker, vägledningar och utbildningar.