SecurityWorldMarket

ASIS-seminarium om Malmö stads arbete med fastighetssäkerhet

Demir Kolenovic och Markus Lahtinen

Hur skyddar man 600 fastigheter från skadegörelse, inbrott och bränder, när fjorton förvaltningar har olika behov och är i stora drag självbestämmande? Det var utgångspunkten när sektionschefen Demir Kolenovic från Skyddssektionen på Malmö stads Stadsfastigheter föreläste för ASIS Sverige Syd.

Skyddssektionen inom Malmö stads Stadsfastigheter har funnits i ungefär fem år och har som uppdrag att skydda och bevara stadens fastigheter och verksamheter från risk, fara och skada, samt att leda, utveckla och samordna arbetet med säkerhet, brandskydd och beredskap.

Avdelningen har vuxit från omkring 140 till 200 anställda sedan Demir började, och hans egen sektion har byggts upp med ingenjörer, koordinatorer och projektledare. Ambitionen är att kombinera operativ och strategisk förmåga.

— För ca tio år sedan var jag själv efter sista kollegan slutade. Nu har jag fått möjlighet att rekrytera och bygga en sektion som tillgodoser det här behovet inom staden. Nu är vi tretton på min sektion, förklarade Demir.

Kunskapsbaserat arbete och en policy på papper

I kommunal verksamhet gäller principen att det som inte finns på papper inte finns. Malmö har därför en trygg- och säkerhetspolicy som beslutats av kommunfullmäktige och som beskriver hur arbetet ska bedrivas: med ett preventivt förhållningssätt, stöd i forskning och beprövad erfarenhet, samt etik, kunskapsallianser och hållbarhetsperspektiv. Enligt Demir har inte alla kommuner en sådan policy.

Arbetet följer den kriminologiska SARA-metoden (scanning, analysis, response, assessment), där man samlar data, fokuserar på återkommande problem och söker de bakomliggande orsakerna i stället för att bara hantera enskilda incidenter.

— Man kan inte bara höfta någonting. Det ska alltid finnas en grund till det man gör, konstaterade Demir.

Utformningen avgör, inte stadsdelen

Analyserna visar att skadekostnaderna sällan följer stadsdelarnas sociala förhållanden. De senaste kamerabevakningsanläggningarna har till exempel installerats på platser med högt sociokulturellt index. Det som oftast ligger bakom problemen är fastighetens utformning och skötsel: äldre byggnader med dolda vrår och utan informell övervakning från allmänheten lockar oönskat beteende, medan välbesökta platser har färre problem.

Lärdomarna förs in i stadens projekteringsanvisningar, som alla konsulter och byggföretag ska utgå från. Målkonflikterna är dock reella. God utomhusbelysning står mot kollegornas önskemål om släckt belysning för den biologiska mångfalden. Då prioriteras de objekt som har störst behov, och 80 procent av all skadegörelse sker på grundskolor.

Kameror är sista alternativet

Av de 600 fastigheterna har ca tjugo fastigheter utomhuskameror. Kamerabevakning används först när fysiska och tekniska åtgärder inte gett resultat.

— Kamerabevakning är oftast sista alternativet för den utgör den mest kostsamma lösningen, inflikade Demir.

Där kameror sätts upp är de kopplade till stadens larmcentral. När någon går in i en larmzon får operatören ett larm, bedömer sekvensen och kan aktivera högtalare och blixtljus. På en skola där skadekostnaden låg på cirka 1,6 miljoner kronor ligger den nu på omkring 22 000 kr efter ett par år. Skolgårdarna hålls öppna efter skoltid, i linje med barnkonventionen och barns rätt att leka. Demir pekade också på skillnaden mellan kommunens uppdrag och polisens. Kameror sätts i första hand inte upp för att motverka narkotikaförsäljning, eftersom det är ett polisiärt uppdrag, och trygghet beskrevs som en subjektiv känsla som behöver konkretiseras för att motivera en åtgärd.

— Vad som är otryggt för dig är inte otryggt för mig. Vi måste ha något konkret som kan styrka behovet, förklarade Demir.

Enkla åtgärder med stor effekt

Forskning visar att klotter som tas bort inom 24 till 48 timmar minskar 10%. I stadens senaste upphandling ställdes krav på tolv timmars inställelsetid, och avtalet omfattar både de egna fastigheterna och cirka 700 externa inhyrningar. Entreprenören ska dessutom göra en fullständig yttre kontroll av hela kvartersmarken vid varje felanmälan och ta bort allt klotter, alla klisterlappar och affischer.

— Vi betalar lite mer för att nollställa det, och att det görs väldigt fort, sa Demir.

Ett annat exempel är stenplockningen på sexton skolgårdar. Tre ungdomar inom projektet Ung i sommar och kommunens personal städade bort 2,5 ton sten och pinnar i 150 säckar. Skadekostnaderna sjönk med 25 procent, motsvarande ungefär en halv miljon kronor. Demir och hans medarbetare deltog själva.

— Vi måste föregå med ett gott exempel. Och det blev en jättebra teambuildingaktivitet, utvecklade Demir.

Verksamheterna får också enhetlig säkerhetsinformation i stället för fjorton olika utskick. Brevet skickas fem gånger per år, två veckor före längre ledigheter, när skadetopparna uppstår.

Resultaten syns i siffrorna

Brandskadorna har gått från nästan 30 miljoner kronor 2023 till 90 000 kronor i år. Inbrotten har minskat, och skadegörelsen har gått ner från nästan 12 miljoner till snart 4 miljoner kronor. Toppen 2023 förklaras av totalbranden på Rosengårdsskolan i samband med påskupploppet. Skolverksamheten flyttades då till Segevångsskolan omgående. Lägre skadekostnader innebär även lägre försäkringspremier, som nu sänks med 2,5 miljoner kronor.

Förklaringen ligger i arbetssättet och dess kontinuitet snarare än i ett nyare fastighetsbestånd. De åtgärder som snabbast ger utslag är kamerabevakning och stenplockning, eftersom det inte går att kasta något som inte finns. Nästa steg är en offensiv kring DNA-märkning av stöldbegärligt gods, där Malmö universitets forskning och exempel från England och USA pekar på effekt.

Ett nytt och omfattande uppdrag

Stadsfastigheter har fått uppdraget att bli stadens tjänste- och systemägare för inbrottslarm, passersystem och brandanläggningar. Det rör sig om cirka 1 100 inbrottslarm, 2 000 kameror, hundratals passersystem och samtliga lås. Beslutet omfattar även externa inhyrningar, vilket Demir beskrev som unikt i Sverige. Tidigare gjorde alla förvaltningar som de ville, och ingen höll i helheten.

— En grundskola ska inte tänka på om dess larm fungerar, utan ska kunna fokusera på pedagogiken, konstaterade Demir.

Driften kan tas över först när objekt- och anläggningsinformation och ramavtal finns på plats, vilket är målet till våren nästa år. Ekonomin måste också räknas fram: sju upphandlingar pågår, och i de två största, med sexåriga avtal i mångmiljonklassen, delas uppdraget i fyra anbudsområden. Inför dem hölls bland annat elva leverantörsdialoger.

Demir ser uppdraget som tufft men möjligt, med möjligheter till kostnadsbesparingar, en robust organisation, ökad samordning och mer förebyggande arbete.

— Det här är ett tufft uppdrag. Jag har varit här i tio år och räds inte det. Jag har riktigt vassa medarbetare som är otroligt skickliga, avslutade Demir med.


Taggar

Webb-TV

Se fler filmer och klipp »
Leverantörer
Till toppen av sidan