I september testas två robothundar för första gången i ett bevakningsuppdrag när de ska rondera en mässa i Malmö.

– Nu ska det här ut. Jag tror att vi kan dra i gång i ett internationellt perspektiv första eller andra kvartalet 2027, säger Mats B. Adman.

Unikt med integration

Surwera – ett AI- och robotbolag som startades i fjol – med grundarna Casper Augustsson Savinov och Koray Amico Kulbay i spetsen, hörde av sig till Rapid och Mats B. Adman som nappade på idén. Surweras kod – eller robotens hjärna som de kallar det – installeras i en robot. Exakt vilken typ av robot (hårdvara) spelar ingen roll, hårdvaran är bara bäraren av intelligensen.

Över 50 procents besparing

Mjukvaran gör roboten till en autonom ronderande väktare och med hjälp av det svenska mjukvaruföretaget Tennotech och deras plattform Hilding integreras robotarna till Rapids larmcentral. Operatörerna kan på så sätt få upp ett videolarm från en robot på samma sätt som ett vanligt kameralarm.

– En väktare som ronderar 12 timmar om dagen kostar 200 000 kronor i månaden. Med en robothund får du mycket större effekt och det kommer att kosta mindre än hälften så mycket, säger Mats B. Adman.

Ser mer än väktaren

Enligt branschorganisationen Säkerhetsföretagen behöver Sverige 30 000 fler väktare, ordningsvakter och skyddsvakter vid höjd beredskap. Mats B. Adman menar att den vakansen inte kan fyllas och därför blir teknikanvändningen allt viktigare.

– Vi måste börja se på den här tekniken som en del av totalförsvaret och civilförsvaret. Nästa steg i utvecklingen är att använda autonoma robotar och drönare, säger han.

En robothund med en kamera och lidar missar inte saker på samma sätt som en väktare kan göra.

– En väktare som går runt med en ficklampa kommer inte alltid ihåg hur det såg ut på en plats vid en tidigare rondering. Robotarna missar ingenting och de höjer säkerheten och kommer göra oss mindre människoberoende.

Väktarna behövs

Det är dock inte tal om att avskaffa väktarna – robotarna kan visserligen tala med en inkräktare och be den lämna området, men den kan inte ingripa fysiskt. Där kommer väktaren in i bilden.

Mats B. Adman tror att väktarens roll kommer att förändras och handla om att använda mer teknik. Vissa kommer kanske bli drönarpiloter, och vid somliga objekt tror han att väktarna kommer ha en plattform för att kunna se ”live” vad en drönare eller en robot ser och kunna ta över styrningen.

Larmcentralens roll tror han i framtiden kommer att se ut ungefär som i dag. Den tar emot och förmedlar information till aktörer som ska vidta åtgärder, till exempel väktare, polis eller räddningstjänst.

Många tänkbara

Mats B. Adman ser främst att ronderande robothundar kan göra stor nytta i exempelvis samhällskritisk infrastruktur, industriområden, byggarbetsplatser eller andra stora och svårbevakade områden. Men även i kontor, sjukhus och köpcentrum kan robothunden göra stor nytta, menar han.

Så fungerar robothunden

Robothunden – som har en batteritid på 3–6 timmars promenad beroende på modell och uppdrag och laddas på 30–40 minuter – påminner en hel del om en robotdammsugare. I gränssnittet markerar man en eller flera ytor på kartan där robothunden ska röra sig. Flera våningsplan är inga problem, eftersom den kan gå i trappor.

En AI-agent bearbetar all information som robothunden samlar in. Med hjälp av generativ AI och promptar kan man i text ange vad robothunden ska larma på. Det kan till exempel vara när den ser en människa eller ett öppet fönster, men instruktionen kan också vara mer generell, som ”när du ser något som inte bör förekomma i ett stängt köpcentrum”.

Ronderingen schemaläggs enkelt och det går även att ställa in om roboten ska prata med människor samt på vilket språk och med vilken ton.

– Det kan vara allt från ”Vad gör du här inne i ett stängt köpcentrum? Du ska inte vara här” till ”Välkommen”, säger Koray Amico Kulbay, medgrundare till Surwera.

Säljs som en tjänst

Rapid kommer att sälja övervakning med robothundar som en tjänst direkt till slutkund. Men det kan också finnas bolag som vill hyra ut robothundarna, exempelvis för användning på byggarbetsplatser. I sådana fall kommer Rapids dotterbolag Dipar att fungera som distributör och sälja robotarna, medan larmcentralstjänsten köps av Rapid.

Robothund verifierar larm

Tanken är att Dipar successivt ska bygga upp en bredare portfölj av AI-baserade och autonoma säkerhetslösningar. I dag består Dipars utbud av autonoma AI-baserade lösningar av Check’In från Artifeel, en autonom larmlösning med inbyggd AI som möjliggör övervakning även i isolerade och tekniskt svåra miljöer. Lösningen kan kopplas till en separat mottagare på Rapids larmcentral, som direkt – utan operatörsinblandning – kan skicka ett larm vidare till robothunden, som i sin tur kan undersöka vad som har hänt. Check’In belönades 2025 med en Detektor International Award.

– Vid de här ”middle of nowhere- ställen” ska de kommunicera direkt med varandra. Då behöver inte operatören gå in, säger Dipars vd Fredrik Boye.

Vill ha autonoma drönare

Rapid vill även börja använda autonoma drönare på samma sätt som robothunden. Då kan en ronderande drönare larma robothunden som i sin tur kan undersöka vad som händer på marken.

– Om det rör sig en drönare i luften och en robot kommer så kanske de som är där blir lite spaka och sticker därifrån. Vi kan prata med dem genom roboten och säga till dem att de ska lämna området och vi kan identifiera. Det ger ett betydligt bättre beslutsunderlag för att vidta rätt åtgärder, säger Mats B. Adman.

Reglering – ett hinder

Surweras AI-mjukvarulösning fungerar lika bra i en drönare som i en robot. Men problemet är dagens reglering.

– Om du har en drönare på ett tak måste du ha en pilot för att drönaren ska få lyfta även om den flyger autonomt. Det gör att det inte är ekonomiskt försvarbart i dag, säger Mats B. Adman, som vill se ett uppdaterat och moderniserat regelverk där insatser tillåts göras direkt när ett larm kommer.

– Man måste förstå att vi inte ska upp 200 meter i luften. Vi ska inte flyga över Stockholm och jaga bovar. Det här är på ett begränsat område på en begränsad höjd. Det är en flygande kamera i väldigt begränsad utsträckning, man måste förstå den bilden, förklarar han.

Tekniken nödvändig

Mats B. Adman tror att drönarregleringen kommer bli mer tillåtande och då ska Rapid vara redo att använda autonoma drönare i kombination med robothundarna.

– Vi måste använda teknik för att öka skyddet både för våra kunder och för samhället i stort. Om vi ska ha en höjd beredskap måste vi komma i gång. Den här tekniken finns, vi måste skapa förutsättningar för att kunna använda den, avslutar han.