Vad är inbrottslarm?

Klockan är två på natten när magnetkontakten på en bakdörr bryts. På en sekund skickar centralapparaten signalen vidare till larmcentralen, en sirén börjar tjuta inne i lokalen och tre kameror börjar spela in. Operatören får upp en bild från rätt sektion redan innan personen passerat tröskeln. Inbrottslarm är inte ny teknik. Det har funnits som standardlösning på den svenska säkerhetsmarknaden i decennier. Men ett modernt larm består av flera samverkande komponenter och styrs av en larmklassning som avgör vad försäkringsbolaget kräver av just din installation.

Larmet som upptäcker obehörig rörelse

Ett inbrottslarm är ett system som upptäcker att någon obehörig tar sig in i, eller rör sig i, en bostad eller lokal. Stöldskyddsföreningen formulerar syftet i tre steg: avskräcka från inbrottsförsök, upptäcka pågående försök så fort som möjligt och begränsa skadan när inbrottet ändå sker. Därför står ett inbrottslarm sällan ensamt. Tillsammans med skalskydd, kameror och en bevakad larmcentral bildar det en kedja där varje komponent ger den nästa lite mer tid att agera.

Centralapparat, detektorer och larmdon

Ett inbrottslarm består normalt av sex tydliga komponenter:

Centralapparat som tar emot, tolkar och dirigerar signalerna
Detektorer som registrerar rörelse, dörröppning, krossat glas eller temperaturförändring
Manöverpanel där användaren slår av och på larmet, ofta med kod eller tagg
Larmdon i form av sirén och blixtljus inne i lokalen
Larmsändare som kommunicerar med larmcentralen via fast nät eller mobilnät
Strömförsörjning med batteribackup som klarar spänningsavbrott

Komponenterna pratar med varandra hela tiden och övervakar att alla är på plats. Om någon saboterar en detektor eller om en sändare tappar kontakten med larmcentralen skickar centralapparaten ut ett separat sabotagelarm.

Larmklasser och försäkringsbolagens krav

För att ett inbrottslarm ska räknas som godkänt i en näringsverksamhet krävs det oftast en formell klassning. Det är försäkringsbolagen som sätter kravet, och en certifierad anläggarfirma med behörig ingenjör projekterar och installerar systemet. Resultatet dokumenteras i ett anläggarintyg. Larmklass 1 räcker normalt för bostäder och företag med lågt skyddsvärde. Larmklass 2 lägger till krav på skalskydd och invändigt försåtsskydd. Larmklass 3 kräver volymskydd i alla utrymmen utöver vissa undantag, och larmklass 4 sätter ribban högst och används på anläggningar med mycket högt skyddsvärde. Larmklass R är en separat klassning för bostäder med endast invändigt försåtsskydd.

A-larm och B-larm: vad skillnaden betyder

När ett inbrottslarm går igång skickas inte alltid samma signal. Branschen skiljer på A-larm och B-larm utifrån hur troligt det är att larmet motsvarar ett verkligt inbrott. Om flera sektioner i lokalen registrerar aktivitet samtidigt går ett A-larm vidare till larmcentralen. Sannolikheten för ett pågående inbrott är hög och insatsen prioriteras därefter. Om bara en sektion löser ut räknas det som ett B-larm, och då följer en lugnare verifieringsprocess där operatören först kontrollerar via kamera eller ringer den som är ansvarig för fastigheten. Skillnaden påverkar både responstiden och om en väktare skickas direkt eller om operatören väntar in en bekräftelse.

Anslutning till larmcentral

Ett självgående inbrottslarm med sirén kan avskräcka, men utan en mottagande larmcentral är reaktionen begränsad till människor i grannskapet. När larmet är anslutet till en larmcentral förändras bilden. Operatören tar emot signalen, verifierar mot kamera, ringer kontaktperson och skickar väktare eller polis enligt en överenskommen larmplan. För företag med inbrottslarm i klass 2 och uppåt är anslutning till en bemannad larmcentral i praktiken ett krav från försäkringsgivaren. Larmplanen som upprättas mellan kund och larmcentral talar om exakt vilka åtgärder som ska vidtas vid varje typ av larm.

Trådbundet eller trådlöst

Detektorer och paneler går att koppla på två sätt: med fasta kablar genom byggnaden eller med radiosignaler. Trådlösa system är snabbare att installera och flexiblare att flytta, vilket gör dem vanliga i bostäder och i lokaler där dragningar är besvärliga. På större företagsanläggningar är trådbundet montage standard, dels för att försäkringsbolagen kräver det, dels för att radiosignaler går att störa eller jamma med rätt utrustning. Hybridlösningar förekommer också, där stommen är trådbunden och enskilda detektorer i tillbyggnader kompletteras trådlöst.

Inbrottslarmet är teknik på papperet, men det verkliga värdet ligger i larmplanen. Vem operatören ringer först, hur lång tid en väktare har på sig att vara på plats och vad som händer om kontakten med larmcentralen tappas påverkar slutresultatet mer än antalet sensorer i taket. För både bostäder och företag är det därför värt att gå igenom larmplanen tillsammans med anläggarfirman när systemet sätts upp eller uppgraderas.