Nu har domstolen slutligen avgjort frågan huruvida polisen ska få sätta upp sammanlagt 7 övervakningskameror på lika många platser i centrala Stockholm: Stureplan, Birger Jarlsgatan, Kungsgatan, Norrlandsgatan, Grev Turegatan och Sturegatan.
Regeringsrättens dom omfattar även nio kameror i området runt Medborgarplatsen i Stockholm. Polisen får där sätta upp övervakningskameror vid Götgatan, Folkungagatan och Tjärhovsgatan.
Övervakning får nu ske mellan klockan 23 och 6 alla dagar i veckan.

JK överklagade
Redan i november 2008 tillstyrkte Kammarrätten polisens begäran om kameraövervakning på de sju platserna runt Stureplan. Dåvarande JK Göran Lambertz var inte nöjd med beslutet utan överklagade domen till Regeringsrätten. JK ansåg att "den personliga integriteten" vägde tyngre än behovet av att övervaka de aktuella områdena.

Behovet är stort
Regeringsrätten anser dock att behovet av övervakning är större än "den personliga integriteten" på de berörda platserna. Domstolen framhåller betydelsen av att motverka och beivra brott. Enligt rätten har polisens vanliga arbetsmetoder inte varit tillräckliga för att stävja brottsligheten.

Polisen välkomnar beslutet
Länspolismästare Carin Götblad välkomnar Regeringsrättens beslut.
− Tryggheten kring Stureplan kommer att öka nu när polisen får sätta upp övervakningskameror, säger hon.

Mobila poliskontor
Enligt Carin Götblad har polisen i Stockholm under senare år satsat på att fler poliser ska vara på plats där många brott sker, under kvälls- och nattetid. Därför har man bland annat börjat med mobila poliskontor vid Stureplan och Medborgarplatsen.
Länspolismästaren menar att detta har varit framgångsrikt men att polisen vill nå ännu längre.
- Det har gått lång tid sedan vi lämnade in vår ansökan. Inte minst Justitiekanslerns överklaganden har gjort att det tagit tid. Nu känns det skönt att frågan är slutligt avgjord, säger hon.

Folkligt stöd
Polisens förhoppningar är dels att kameraövervakningen ska minska antalet brott och dels att brott som begås ska bli lättare att klara ut.
- Kameraövervakning vid särskilt utsatta platser har ett starkt folkligt stöd. Olika undersökningar visar att så många som 80-90 procent ställer sig bakom sådan kameraövervakning, påpekar Carin Götblad.

Speciella omständigheter
Regeringsrättens dom betyder dock inte att det i fortsättningen blir lättare för polisen att få tillstånd till kameror på andra allmänna platser.
- För att få tillstånd krävs speciella omständigheter. Det blir inte fritt fram för polisen, säger regeringsrådet Henrik Jermsten till TT.
- De platser som Regeringsrätten tillåter kameror på tillhör de mest brottsutsatta i Stockholm. Detta har vägt tungt vid bedömningen av målet, betonar han vidare.
För att kameraövervakning ska bli aktuell krävs det, enligt domstolen, en hög kriminalitet och en oförmåga av polisen att med vanliga arbetsmetoder förhindra brott.

Nej till Malmö
Både Malmö kommun och polisen har velat ha kameror som ett komplement till andra brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Tanken var att installera 58 övervakningskameror längs en två kilometer lång sträcka i centrum, där ett stort antal människor bor och arbetar. Många kommer också hit för nöje och rekreation.
Länsrätten, som först sa nej till kameraplanerna, hänvisade till "den enskildes integritetsintresse". Kammarrätten gick på samma linje. Utan att motivera sitt beslut har nu Regeringsrätten bestämt sig för att inte pröva frågan.

Källa: TT och polisen