Afrika är med 37,4 procent den kontinent som uppvisar den största tillväxten i nya domänregistreringar. Därefter kommer Sydamerika med 35 procent följt av Asien och Europa med 22 respektive 21 procent ökning.
- Internet fortsätter att växa i ett häpnadsväckande tempo och när nu tredje världen hoppar på tåget räknar vi med en ökande tillväxttakt under lång tid framöver, säger Dick Jacobsson, ISS nordenchef.
- Fördelen med detta är att vi alla får ett allt större urval av sajter att besöka. För många företag kan det dock innebära en nackdel, nämligen risken att personalen ökar sitt surfande under arbetstid, med minskad produktivitet till följd. Det krävs införande av metoder och system för att stävja denna utveckling.
I Europa har antalet Internetdomäner vuxit med 21 procent under det senaste tolv månaderna. Denna utveckling tillskrivs i hög grad lanseringen av den nya .eu-toppdomänen i april i år. Sedan dess har över två miljoner nya adresser registrerats . Utöver ökningen i antalet domäner, kommer ISS årliga analys fram till att antalet webbsidor har ökat med 17,6 procent. Europa leder ligan med en tillväxt på 20,7 procent följd av Afrika med 20,1 procent, Sydamerika med 18,5 procent och Nordamerika med blygsamma 14 procent.
- Vi ser att antalet nya domäner i tillväxtregionerna är högre än i de utvecklade regionerna och att ökningen av antalet webbsidor uppvisar en lägre takt. I de utvecklade regionerna är relationen mellan nya registreringar och nya webbsidor mer balanserad, säger Dick Jacobsson.
Under nittiotalet fanns det en levande debatt om när Internet skulle nå sin gräns för fortsatt tillväxt. Bakgrunden var att det då förhärskande internetprotokollet IPv4 (Internet Protocol Version 4) endast kunde tillhandahålla ett begränsat antal adresser.
Omkring 4 miljarder IP-adresser finns tillgängliga i IPv4 för att identifiera datorer och annan nätverksansluten utrustning. Merparten av dessa adresser har distribuerats i USA och Europa. Tyvärr har regioner som Afrika, Sydamerika och Asien inte fått samma generösa tilldelning vilket lett till att IP-adresser i dessa regioner betraktas som en bristvara.
För att komma till rätta med denna kapacitetsbrist, lanserades 1995 IPv6 (Internet Protocol Version 6). Tyvärr har implementationen av detta protokoll gått mycket långsamt, kanske till stor del beroende på att det fortfarande finns tillräcklig adresskapacitet i USA och Europa.
Trots att antalet IP-adresser relaterade till de tio största toppdomänerna redan överstiger 88 miljoner (i slutet av maj 2006) är fortfarande över 50 procent av de tillgängliga IP-adresserna i Europa outnyttjade.
I skenet av detta tror ISS att en fullständig migrering till IPv6 kommer att dröja ytterligare. Däremot är bilden helt annorlunda på marknader som Afrika och Sydamerika där behovet av ett större adressomfång är skriande.
- Inom ramen för IPv4 finns det inte tillräcklig med adresser för att ge varje dator på Internet en unik IP-adress. Å andra sidan tillåter adressrymden hos IPv6 att varje lagrad byte på varje hårddisk på varje dator ges en unik IP-adress.
ISS varnar för att företagen i takt med webbens fortsatta tillväxt måste införa system som reglerar personalens icke-arbetsrelaterade internetanvändning.