Med kameror finns möjligheten att öka tryggheten i samhället. Samtidigt har människor rätt till ett starkt integritetsskydd. När politikerna Johan Pehrson (FP) och Ulrika Karlsson (M) debatterar mot Mehmet Kaplan (MP) och Elin Lundgren (S) är det dessa två intressen som står mot varandra.

Debatten blir extra intressant i ljuset av den Skopundersökning som www.Securityworldhotel.com skrev om i torsdags. Skop har på uppdrag av Security User (SecurityUser.se) och tankesmedjan Säkerhet för Näringliv och Samhälle (SNOS) telefonintervjuat 300 slumpvist utvalda kommunal-, landstings-, och oppositionsråd. Nästan alla tillfrågade - 92 procent - tror att säkerhetskameror kan öka tryggheten i samhället.

– Det är viktigt med en lämplig avvägning mellan olika intressen som trygghet och integritet. Men Folkpartiet har länge förespråkat större möjligheter att få använda säkerhetskameror i miljöer där de kan ha brottspreventiv effekt och därför vara trygghetsskapande, säger Johan Pehrson inför den kommande debatten som leds av moderatorn för dagen Malou von Sivers.

Miljöpartiets Mehmet Kaplan är dock av en annan åsikt, och menar att fler kameror bara ger marginella effekter och leder till ytterligare känsla av övervakning hos medborgarna. Redan nu är vi vid en brytpunkt på väg mot ett övervakningssamhälle, anser han.

Förutom politikerdebatten möter Datainspektionen och Länsstyrelsen – som är tillsynsmyndigheter för personuppgiftslagen respektive lagen om allmän kameraövervakning – Stöldskyddföreningen, branschorganisationen Swelarm och tankesmedjan SNOS i en debatt. Dick Malmlund, vice ordförande för SNOS, tycker att restriktionerna avseende användningen av säkerhetskameror är föråldrade.

– Ibland får jag känslan av att lagstiftarna inte följer med i utvecklingen, varken inom brottsområdet, allmänhetens uppfattning eller tekniken. Vi som bekämpar brott måste åtminstone kunna vara i hasorna på brottslingarna, annars kommer de ta över samhället.