SecurityWorldMarket

2018-04-07

Debatt: Moderna metoder för att klara upp brott har alltid varit kontroversiellt

Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen

Avvägningen mellan säkerhet och integritet är en never ending story som pågått i över hundra år. Och man kan lära sig mycket på att titta tillbaka hur det har sett ut, menar Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen, i en krönika i senaste numret av papperstidningen Securityuser.com.

Nu ska man komma ihåg att det inte alltid handlat om integritetsskydd. Konflikterna har många gånger också bottnat i låg tilltro eller rädsla för ny teknik. Låt oss flytta tillbaka till 1800-talet. Brottsutredare såg i obduktioner ett stort värde. Var det ett mord, en hjärtinfarkt eller kanske ett självmord? En obduktion kunde många gånger spara tid och bestämma om det överhuvudtaget fanns grogrund för att göra en brottsutredning. Idag är det en självklarhet, men då var det verkligen kontroversiellt. Det ansågs oetiskt att röra vid människokroppen på det här sättet.

Kanske kan man här säga att det var en form av integritetstänk som låg bakom motståndet. I början på 1900-talet började obduktioner användas på allvar i samband med brottsutredningar. Idag skulle inte någon ifrågasätta obduktion som en resurs för brottsutredare.

Ungefär samtidigt som obduktionerna blev vanliga började fingeravtryck användas i samband med brottsutredningar. Tekniken var dock mycket omtvistad. Var verkligen fingeravtrycket något man skulle hålla på med? Var varje fingeravtryck unikt? Kan man verkligen avläsa något från ett fingeravtryck? Fanns det risk att oskyldiga skulle gripas? Med tiden avtog motståndet och fingeravtryck blev en minst sagt grundläggande metod i det brottsutredande arbetet.

Ett modernare exempel på det som som fingeravtryck representerar är DNA som började komma på 1990-talet. Under min tid som rikspolischef kämpade jag med att få använda DNA på dömda brottslingar. Det var inte alldeles enkelt. Att få DNA-topsa misstänkta och de som aldrig varit straffade var helt otänkbart. Tekniken var här mycket ifrågasatt av integritetsskäl. Idag är DNA en fundamental metod för utredningar av allvarliga brott.

Slutligen ska jag ta ett exempel på en metod som kan förefalla lite harmlös, men som väckte väldigt starka känslor när den kom i mitten på nittiotalet – nämligen hastighetskameran. Den ansågs väldigt kränkande. Man ska inte behöva oroa sig för att bli filmad med fel sällskap i bilen, tyckte många.

Dessutom såg polisfacket kamerorna som ett hot mot jobben. Följaktligen kallades kamerorna lite nedsättande för "plåtpoliser". Idag är de helt accepterade. Vi inser också att de har en utomordentlig brottspreventiv effekt. Dessutom innebär kamerornas att poliserna slipper vara på vägarna när de kan vara på platser där de bättre behövs.

Vad är då den totala lärdomen av detta. Jo, att allting har sin tid. Teknik och metoder för att lösa brott blir ofta misstänkliggjord i början. Därefter kommer en period av växande acceptans. Det kan dock ta lång tid men för eller senare blir effektiva metoder för att klara upp brott accepterade och tillåtna.

Jag tror vi kommer få se ytterligare bevis på just det redan i år. För visst kommer polismyndigheterna slippa tillståndsplikt när de behöver kameraövervaka offentliga platser. Det är trots allt valår och vi lever i en tid där trygghetsaspekterna börjar väga riktigt tungt i vågskålen, även när den viktas mot integritetsbehovet.

Björn Eriksson,
ordförande, Säkerhetsbranschen

Läs hela papperstidningen SecurityUser gratis som e-tidning genom att klicka här.


Leverantörer
Till toppen av sidan