Jörgen Holmlund kommenterar ofta underrättelserelaterade händelser i media, men på det här mötet fokuserade han särskilt på de utmaningar som företag och offentliga aktörer ställs inför på området. På SNOS-mötet den 21 februari inledde han med att koppla an sin presentation till den presskonferens Säpo-chefen Charlotte von Essen tidigare hållit under dagen om landets samlade hotbild, en presskonferens som pekade ut Iran, Ryssland och Kina som särskilt aktiva mot Sverige. Jögren påtalade att detta har stor påverkan på såväl företag som offentliga aktörer och samhället i stort.

– Alla de av Säpo nämnda länderna har omfattande aktivitet i Sverige, mer omfattande än vad vi förstår, sa han och gav några framträdande exempel.

– Iran bedriver flyktingspionage och skickar lönnmördare som agerar mot svenska medborgare på svensk mark.

– Ryssland är av uppfattningen att Sverige är i krig med dem, särskilt med hänsyn till vår omfattande vapentillverkande industri som förser Ukraina med vapen. Ryssland uppfattar att vi valt sida helt enkelt.

– Kina har långtgående globala ambitioner, särskilt med sikte på 2049, det vill säga hundraårsjubileet för utropandet av Folkrepubliken Kina.

Bakgrundskontroller obefintliga eller undermåliga

En av åtgärdspunkterna som Jörgen lyfte var person- och säkerhetsprövningar av personal, ett område som han menade lyste med sin frånvaro eller genomfördes undermåligt. Det omtalade exemplet med Södertälje kommuns kritiserade personkontroller lyftes som ett exempel, och där efterlyste Jörgen behovet av en systematik och att personkontroller behöver utgöra en del av vardagen. Jörgens uppfattning var att detta även gällde för företagen.

— Även fallet med Peyman-bröderna utgör ett bra exempel. När jag tidigare själv jobbade inom polisen, då var det närmast ett kall och en osviklig attityd och självbild att de som rekryterades till Säpo skulle arbeta för att försvara rikets säkerhet. Det här lyser med sin frånvaro i fallet med Peyman-bröderna.

– Journalisten Mathias Ståhle frågade mig den briljanta frågan: var de någonsin lojala den svenska statsapparaten? Kanske inte, tänkte jag. Och det i sin tur väcker andra frågor, ska vi ha samma frågor till alla de som söker sig till denna typ av tjänster? Min uppfattning är att frågorna behöver differentieras i förhållande till den sökandes bakgrund, sa Jörgen i en kommentar.

Träffsäker SÄPO-analys från 2021

Jörgen bytte därefter spår och visade upp en bild med SÄPO:s hotbildsanalys från 2021-årsboken och påtalade tydligt att det inte var av lättja som han valt en gammal bild. I stället ville han visa på hur korrekt Säpo:s bedömning från 2021 trots allt blev. Vid den här tidpunkten hade Ryssland inte invaderat Ukraina, innan Koran-bränningarna, situationen i Mellanöstern hade inte blossat upp och cyberattackerna hade inte nått den omfattning vi ser idag.

— Vi ser att Sverige blir en spelplan för andras länders konflikter. Detsamma gäller för andra länder i Väst, ta exemplet med tyska Verfassungsschutz som beordrade bevakning av hela Kölnerdomen över jul- och nyår – med hänsyn till vad som hände den 7 oktober förra året. Det finns liknande ärenden från danska PET, ärenden som också har kopplingar till Sverige. Iransk, rysk och kinesisk underrättelseinhämtning är omfattande, och är ökande.

Liknande bild som tidigare gäster

Under senare delen av presentation lyfte Jörgen fram de interna hoten och där berörde han de ungas världsbild, den organiserade och nu ”bolagiserade” brottsligheten som särskilt oroande. Bilden som Jörgen målade upp liknade mycket bilderna som tidigare SNOS-gästerna Jale Poljarevius och Amir Rostami lyft fram.

— När jag började som polis och jobbade i Södertälje kommun då hanterade vi trimmade moppar. Idag hör jag från poliser att barn redan börjar titta på gangsterglorifierande material på sociala medier när de är åtta år. När de är 13 är deras yrkesval redan gjort och djupt rotad. Guldlänkarna är på plats, valet av bil är gjort och kläderna är på plats.

Kommunerna har en nyckelroll

Jörgen – från Skellefteå själv – avslutade sitt anförande med att peka på kommunernas nyckelroll i detta brottsförebyggande arbete, där han särskilt pekade på att kommunerna kommer behöva omfattande stöd från staten för att klara dessa utmaningar. Många små kommuner, exempelvis i norra delarna av landet behöver ekonomiskt stöd. Kommunsammanslagningar lyftes som en fråga och möjlighet, men Jörgen menade att det är rätt på lång sikt men på kort sikt är det ökat stöd från staten som han uppfattade vara rätt väg.