En statlig utredning har i ett betänkande lämnat förslag som innebär utökade möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda preventiva tvångsmedel för att förhindra vissa allvarliga brott. IMY yttrar sig nu över de förslag som lagts fram i ”Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60)”.

Preventiva tvångsmedel är åtgärder som kan vidtas inom underrättelseverksamheten för att förhindra brott. Det kan till exempel handla om hemlig kameraövervakning, hemlig övervakning eller avlyssning av elektronisk kommunikation.

IMY konstaterar sammanfattningsvis att förslagen som läggs fram i utredningens slutbetänkande och det tidigare delbetänkandet innebär en utökning av de brottsbekämpande myndigheternas möjlighet att använda sig av preventiva tvångsmedel.

– Förslagens konsekvenser för den personliga integriteten är mycket långtgående, vilket ställer höga krav på behovet av och effektiviteten av förslaget för att det ska anses proportionerligt, säger Emma Andersson, jurist på IMY.

Utredningen har gjort en avgränsning så att de preventiva tvångsmedlen endast får användas när det finns en koppling till brottslighet i organiserad form. Det gör att förslagen i stort kan anses vara väl avvägda och godtagbara ur integritetssynpunkt. IMY anser även att det är positivt att utredningens förslag är tidsbegränsade eftersom det gör det möjligt att längre fram utvärdera de förslagna åtgärderna.

IMY lämnar dock vissa synpunkter på förslagen. Till exempel föreslår utredningen att tillstånd till hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning ska kunna knytas till en person istället för till en viss plats. Då förslaget öppnar upp för en mycket omfattande övervakning i preventivt syfte, dvs. utan en konkret brottsmisstanke, efterfrågar IMY ytterligare överväganden kring förslagets proportionalitet i det fortsatta lagstiftningsarbetet, till exempel vad gäller hemlig kameraövervakning med drönare knutet till en person.

Enligt utredningens förslag ska de brottskämpande myndigheterna få inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation enligt inhämtningslagen i samband med fler typer av brott än tidigare. Det är åklagare som ska fatta beslut om tillstånd att inhämta uppgifterna. Mot bakgrund av en dom i EU-domstolen anser dock IMY att det är tveksamt om förslaget uppfyller kravet på att det ska vara en oberoende myndighet som ska fatta sådana beslut.

IMY ser positivt på att utredningen föreslår att ge ytterligare resurser till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) för att kunna utföra sitt tillsynsuppdrag på ett effektivt sätt och instämmer i bedömningen att detta utgör en särskilt viktig integritetsskydds- och rättssäkerhetsgaranti.

– Det läggs nu fram en rad nya lagförslag som berör brottsbekämpningen och helhetseffekterna av den samlade lagstiftningen inom området är svåra att överblicka. Vi anser att det finns ett stort behov av en samlad översyn av effekterna på skyddet för den personliga integriteten, säger Karin Lönnheden, vikarierande generaldirektör på IMY.