– Frågan som Säkerhetspolisen lyfter är mycket viktig och kräver noggranna överväganden. Därför tillsätter vi en utredning som får i uppdrag att se på hur regelverket kan göras tydligare. Detta i syfte att det tungt vägande intresset av säkerhet kan förenas med en rättssäkerhet för de personer som genomgår en säkerhetsprövning, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Säkerhetspolisen har i en hemställan som kom in till den förra regeringen framfört att reglerna om underlaget vid en säkerhetsprövning måste skärpas. Säkerhetspolisen föreslår bland annat att det ska framgå av lagstiftningen att utländskt medborgarskap och annan anknytning till utlandet ska beaktas vid en säkerhetsprövning och att det ska bli tydligare hur brister i underlaget ska hanteras. Det är inte ovanligt att en persons anknytning till utlandet utnyttjas av främmande makt i syfte att förmå honom eller henne att lämna ifrån sig känsliga uppgifter. Därför är medborgarskap redan enligt dagens regelverk en omständighet som kan vägas in vid en säkerhetsprövning.
Mot bakgrund av Säkerhetspolisens hemställan har regeringen beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över och föreslå förändringar av processen för säkerhetsprövningar.
Uppdraget innehåller i huvudsak tre delar:
- Vilket underlag som ska ingå vid en säkerhetsprövning och vilka krav som ska ställas på detta underlag,
- Om säkerhetsprövningsbeslut ska gå att överklaga och
- Om det ska finnas en möjlighet att stänga av en statligt anställd som inte längre klarar säkerhetsprövningen.
Syftet med översynen av de olika frågorna kopplade till säkerhetsprövningar är att stärka regleringen på personalsäkerhetsområdet, ge verksamhetsutövare tydliga förutsättningar för sitt säkerhetsskyddsarbete samt öka rättssäkerheten och förutsebarheten för såväl enskilda som verksamhetsutövare. Detta kommer i förlängningen ge ett starkare skydd för Sveriges säkerhet, menar regeringen.
Utredningens uppdrag ska redovisas senast den 15 augusti 2024.
Global
