Vad är rörelsedetektor i larmsystem?

En person går in i en lokal som ingen ska vara i. Inom en sekund släcks tystnaden i kontrollrummet hos en larmcentral, en signal blinkar och operatören ringer en kontakt. Det som triggat allt är en liten plastdosa i taket eller hörnet på rummet, en rörelsedetektor. I praktiken är detektorn själva ögat i de flesta inbrottslarm, eftersom det är den som upptäcker att någon faktiskt rör sig där den inte ska.

PIR-tekniken känner skillnaden mellan varm och kall

De flesta rörelsedetektorer i larmsystem bygger på passiv infraröd teknik, ofta förkortat PIR. Sensorn registrerar inte värme i sig utan förändringar i värmemönster över sitt synfält. En människa som rör sig genom rummet täcker sensorns olika sektorer i tur och ordning, vilket ger ett snabbt växlande IR-mönster. Det är denna förändring som triggar larmet, inte värmen i absolut mening. En varm vägg eller ett element ger en stadig signal som detektorn lär sig att ignorera.

PIR-detektorer är passiva, de skickar inte ut någon strålning utan lyssnar bara på vad som finns. Det gör dem strömsnåla nog att drivas på vanliga AA-batterier i flera år i ett trådlöst hemlarm.

Aktiv IR och mikrovåg

Vid sidan om PIR finns två andra grundtekniker. Aktiv IR fungerar som en osynlig ljusbom, sändaren skickar en infraröd stråle till en mottagare och larmet löser ut när någon bryter strålen. Tekniken används främst för smala passager, fönsterhuvar eller vägar in i ett område.

Mikrovågsdetektorer skickar ut radiovågor och mäter dopplerförändringen som rörelser orsakar i de reflekterade vågorna. Mikrovåg ser igenom plast och tunt material och fångar rörelser även där PIR inte når, men är samtidigt känsligare för falsklarm från fläktar, gardiner och rörelse i angränsande rum.

Dual-tech för färre falsklarm

För att kombinera styrkorna i två tekniker använder många kvalitetsdetektorer dual-tech, en sensor med både PIR och mikrovåg. Larmet löser bara ut när båda sensorerna samtidigt upptäcker rörelse. PIR fångar värmeförändringar, mikrovåg fångar rörelse, och bara när båda signalerna samverkar bedöms händelsen som äkta inbrott. Tekniken är vanlig i kommersiella miljöer där falsklarm är kostsamma och hos kunder med höga krav på driftssäkerhet.

Placering avgör hur detektorn fungerar

Hur detektorn är monterad avgör i hög grad om den fungerar, oavsett vilken teknik den använder. Riktlinjer från Stöldskyddsföreningen och tillverkarnas installationsmanualer pekar på några återkommande principer:

• Placera detektorn i hörnet av rummet med blicken över de naturliga rörelsemönstren, alltså mot dörrar och passager
• Undvik direkt solljus, värmeelement och fönster där snabb temperaturväxling kan trigga falsklarm
• Montera mellan 2,2 och 2,4 meter över golvet för optimal täckning av ett standardrum
• Rikta inte detektorn mot reflekterande ytor som speglar eller fönster, som kan kasta tillbaka IR-mönster och förvirra sensorn

En detektor med fel placering är värdelös oavsett kvalitet. Därför följer installationen i ett professionellt larmsystem alltid en kravspec och dokumenteras innan idrifttagning.

Husdjurssäkra rörelsedetektorer

Husdjur skapar problem för vanliga PIR-detektorer eftersom även en katt eller hund i rörelse genererar ett växlande IR-mönster. Lösningen är så kallade pet-immune detektorer som ignorerar rörelser från objekt under ett visst viktintervall, typiskt 20 till 35 kilo. De arbetar med en lägre del av sensorns synfält avskärmad och med algoritmer som filtrerar bort mönstret från djur som rör sig på golvet.

Pet-immune-funktionen är inte hundraprocentig. Hundar som hoppar upp på möbler hamnar i sensorns aktiva zon och kan ändå utlösa larmet. För installationer med större eller mycket aktiva djur är dual-tech ofta en bättre väg än pet-immune-PIR.

Rörelsedetektor i annan användning

Tekniken är inte begränsad till inbrottslarm. PIR-sensorer styr också utomhusbelysning, automatiska dörrar, vattenkranar och energieffektiva ventilationssystem som sänker fläkthastigheten när lokalen är tom. Skillnaden mot larmtillämpningar ligger i känslighet och larmnivå, men sensorn under huven är ofta densamma. För närvarodetektion i kontorslokaler används också mikrovågsbaserade sensorer och radarbaserade detektorer, som fångar även små rörelser hos en stillasittande person.

Rörelsedetektorn är det som omvandlar en stum byggnad till ett aktivt larmsystem. Valet av teknik, placering och eventuell husdjursfunktion påverkar både upptäcktsgrad och frekvensen falsklarm. För en bredare bild av hur sensorer integreras i ett komplett larmsystem, läs vidare i artikeln om hemlarm.