Regeringen vill att platser som är särskilt brottsutsatta eller har en generell hotbild ska kunna kameraövervakas. Det vill också se över regelverket för användning av säkerhetskameror i skolor och på arbetsplatser samt även hur skogs- och lantbruksverksamheter ska få använda kameraövervakning. För detta tillsätts nu en utredning.

I ett kommittédirektiv uppger regeringen att en särskild utredare ska utreda vissa frågor om kameraövervakning. 
– Det här är en viktig del i det trygghetsskapande arbete som regeringen prioriterar, kommenterar  justitieminister Morgan Johansson.

Utredningen ska kartlägga tillämpningen av kameraövervakningslagen och bedöma om den fungerar tillfredsställande. Den särskilda utredaren är Susanne Kaevergaard, som är biträdande tillsynschef vid Åklagarmyndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017.

Särskilt brottsutsatta platser
Utredningen ska bland annat granska om det finns tillräckliga möjligheter till kameraövervakning på särskilt brottsutsatta platser. Regeringen menar att kameraövervakning kan komplettera andra brottsförebyggande åtgärder samt medverka till upptäckt av pågående brott samt medverka till att effektivisera brottsutredningar.  Av detta skäl menar de att det är "angeläget att kameraövervakningslagen inte ställer upp för höga krav för Polismyndighetens eller andra relevanta aktörers möjligheter att få tillstånd till övervakning på särskilt brottsutsatta platser".

Positivt mottagande
Tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS), som i många år drivit på för att få en mer tillåtande kameraövervakningslag, välkomnar regeringens initiativ.  

– Under sommaren och hösten gjorde vi  gemensam sak med SecurityUser.com och skrev ett öppet brev till justitieminister Morgan Johansson, som publicerades på annonsplats i Dagens Industri.  I det vädjade vi till justitieministern om att se över kameraövervakningslagen och göra den mer tydlig och tillåtande. Så det är klart vi tycker att regeringens besked är positivt, säger SNOS-ordförande Åke Andersson. 

Lennart Alexandrie, publisher för SecurityUser.com, som signerade det "öppna brevet" i DI tillsammans med SNOS vice ordförande Dick Malmlund, är inte helt förvånad över att regeringen ser över regelverket för kameraövervakning.

– Allt fler politiker inser det orimliga i att att avstå möjligheter att i högra grad använda säkerhetskameror för att l förebygga, upptäcka och lösa brott och Morgan Johansson var ju, redan innan socialdemokraterna kom i regeringsställning, kritisk mot den befintliga kameraövervakningslagen som han ansåg var otydlig och alldeles för restriktiv, säger han. 

Även Dick Malmlund, som är SNOS talesman, är mycket nöjd med regeringens initiativ att utreda möjligheterna att i högre grad kunna använda säkerhetskameror.

 – Det är bra att den här utredningen kommer till stånd. Förhoppningsvis leder det till att vi får en kameraövervakningslag som i mycket högre grad än tidigare medverkar till att brott kan förebyggas och klaras upp. Det är i så fall ett stort bidrag till ökad trygghet, säger han.

Rättssäkerheten gagnas
Regeringen anser att det är "viktigt att en ändamålsenlig användning av tekniken inte försvåras genom att tillstånd att övervaka förenas med alltför begränsande villkor". Mer specifikt menar de att "en förutsättning för att kunna utreda vissa brott och lägga fram tillräcklig bevisning i domstol" kan vara att säkerhetskameror också tillåts "spela in och bevara material", även om det skulle innebära ett större integritetsintrång.

– Rättsäkerheten är väldigt viktig och många gånger kan kameror både bidra till att skyldiga kan dömas och oskyldiga kan avföras från utredningar. Dessutom kan kamerorna medverka till att rättsväsendet får en korrekt uppfattning om hur allvarligt ett brott är så att rätt straff kan utdömas exempelvis vid en misshandel eller ett rån, menar Dick Malmlund som tycker att integritetsproblematiken är enkelt att lösa.

– När det gäller inspelade bilder från extra känsliga platser ur integritetssynpunkt, exempelvis allmänna platser, flyktingförläggningar eller lokaler som används för religonsutövning, så kan det lösas med central lagring, där endast polis får tillgång till materialet, säger han.

Flera områden ses över
Regeringen ska också utreda om det finns tillräckliga möjligheter till kameraövervakning på andra platser med ett förhöjt skyddsbehov. Det handlar om bland annat medieredaktioner, lokaler som används av religiösa samfund och asylboenden som har en generell hotbild riktad mot sig även om de inte är frekvent utsatta för brott.

Kommittédirektivet beskriver också hur skogs- och lantbruksverksamheter tillfälligt behöver lämna kvar bland annat maskiner och arbetsbodar ute i skog och mark. Vidare står det att sådan utrustning ofta är mycket stöldbegärlig och att stölder ofta sker i organiserad form.

Regeringen skriver att "det har ifrågasatts om det finns tillräckliga möjligheter att kameraövervaka utrustning av detta slag". Det finns exempelvis frågetecken kring huruvida kameraövervakningslagen ger förutsättningar för tillstånd till säkerhetskameror som tillfälligt placeras på platser som är svåra att precisera i förväg.

Anmälningsplikt på arbetsplatser utreds
Utredningen ska också undersöka om integritetsskyddet behöver förbättras exempelvis på arbetsplatser och skolor. Detta kan exempelvis ske genom att kameraövervakning på sådana platser till skillnad från i dag måste anmälas. Enligt regeringen skulle det ge Datainspektionen större möjligheter att kontrollera att lagen följs. Dessutom menar de att Datainspektionens roll som tillsynsmyndighet kan behöva förstärkas.

Utredningen ska också titta på om arbetstagarorganisationers inflytande bör förstärkas i frågor som rör kameraövervakning på arbetsplatser dit allmänheten inte har tillträde. I dag går det att kameraövervaka arbetsplatser genom att de enskilda arbetstagarna ger sitt samtycke. Regeringen menar dock att "det kan ifrågasättas om samtycket är frivilligt eftersom arbetstagarna befinner sig i ett beroendeförhållande till sin arbetsgivare.

Drönare utreds
Den snabba tekniska utvecklingen innebär att kameror kan användas på nya sätt. Ett exempel på detta är kamerautrustade drönare, en form av fjärrstyrda luftfarkoster som blir allt vanligare. I dag är det oklart om kameraövervakningslagen är tillämplig på den nya tekniken och därför ska utredning också undersöka om lagen behöver moderniseras.