Uppgiften att ta tillvara enskildas intresse av skydd för den personliga integriteten ligger i dag på flera myndigheter, till exempel Datainspektionen, Post- och telestyrelsen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Att i större utsträckning samla tillsynen över personuppgiftsbehandling hos en myndighet kan antas stärka skyddet för den personliga integriteten, menar regeringen.

I uppdraget ingår även att förbereda myndigheten för att kunna fullgöra de uppgifter som dels Integritetskommittén (Ju 2014:09) kan komma att föreslå att ett integritetsskyddsråd ska ha, dels kan bli resultatet av reformeringen av EU:s dataskyddsreglering.

– Användningen av informationsteknik och personanknuten information har ökat kraftigt. Detta innebär givetvis en ökad risk för intrång i enskildas personliga integritet. Att i högre grad samla tillsynen över personuppgiftsbehandling hos en myndighet är en viktig åtgärd för att stärka skyddet för den personliga integriteten, säger justitieminister Morgan Johansson.

En särskild integritetsmyndighet är från början ett krav från Miljöpartiet. I gengäld fick Socialdemokraterna igenom en lag som tillåter vissa hemliga tvångsmedel såsom buggning för att motverka mycket allvarliga brott. När SecurityUser.com tidigare i höst frågade Morgan Johansson vad en ny integritetsmyndighet ska göra som Datainspektionen inte redan gör svarade han såhär:

– Integritetsskyddsmyndigheten ska ta ett större grepp och samla ihop tillsynen av integritetsfrågorna som är utspridda på väldigt många olika myndigheter. Den nya myndigheten ska på så sätt se till att just integritetsfrågorna får en större tyngd när man prioriterar olika intressen.

Det var väl ett billigt pris för att få genom den nya lagen [om hemliga tvångsmedel]?

– Nej, så vill jag inte se det, men jag tycker att det är väldigt en bra uppgörelse som säkerställer möjligheter till för effektiv bekämpning av väldigt grov brottslighet.

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2016.