Panelstaket, taggtråd, seismiska sensorer, mikrovågsbarriärer och säkerhetskameror är helt verkningslösa gentemot drönare, enligt Kenneth Nyström.

– Många anläggningar och byggnader är helt oskyddade mot drönarhotet och det är inte bara militära skyddsobjekt, fängelser och politiska sammankomster som kan vara måltavlor för drönarna, säger han.

”Situational awareness”
Om till exempel ett toppmöte ska arrangeras på ett hotell så kan luftintaget på byggnadens tak vara sårbart för en drönarattack. Där kan en drönare landa och sprida något i luftintaget. Ett annat exempel kan vara en festival med tusentals besökare, då kan masspanik utvecklas till ett mycket otäckt scenario med oerhörda konsekvenser.

– Många gånger är det slumpen som avgör om ett drönarintrång upptäcks eller inte. Därför är första steget att implementera stöd för att upptäcka drönare som gör intrång på det aktuella området – att skapa så kallad ”situational awareness”, säger Kenneth Nyström.

Att detektera och spåra drönare är dock en komplex uppgift. Det förutsätter avancerad teknik som ligger inom eller gränsar till militärmateriel – vilket betyder att man måste ta hänsyn till både restriktioner och kostnader.

En kombination av system
De metoder som används för att upptäcka och spåra drönare bygger på olika sensorteknologier som radar, radiofrekvensövervakning, akustik och olika bildsensorer. Varje teknologi har sina styrkor och svagheter och dessvärre kan ingen av dem erbjuda en totallösning, det finns ingen silverkula när det gäller drönare, enligt Kenneth Nyström.

– Men det gäller att ha ett bra försvar som gör det alltför svårt och kostsamt för angriparen att uppnå sitt mål. En kombination av två eller flera sensorsystem höjer försvarsnivån från dagens i regel mycket låga nivå, menar Kenneth Nyström.

– De allra flesta drönare är billiga produkter som går att köpa i detaljhandeln och med en hög försvarsnivå krävs att angriparen har en mer avancerad och dyr teknik.

Att ta ner drönare
För polis och militär handlar det inte bara om att detektera drönare utan i vissa lägen även om identifiering och bekämpning.

– Det finns några olika alternativ för att bekämpa drönare, några är realistiska, andra inte. De flesta anser att störsändning är den effektivaste metoden, det vill säga att blockera kommunikationen mellan operatör och drönare, eller till och med blockera GPS-signalen, säger Kenneth Nyström.

Störsändning är av förklarliga skäl belagt med starka restriktioner och är förbehållet Polismyndigheten (NOA), Försvarsmakten och Kriminalvården. Detta kommer dock troligen att ändras, förutsatt att den nya Skyddslagen antas och då träder i kraft den 1 januari 2020.

Lagförslaget anger följande: “Om en obemannad farkost befinner sig inom, i närheten av eller över ett skyddsobjekt får den som bevakar skyddsobjektet, om det behövs för att fullgöra bevakningsuppgiften, ingripa mot farkosten (...) våld mot farkosten får då användas om andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt”.

– Vi välkomnar den nya lagstiftningen, men anser samtidigt att hotet från drönare inte endast angår skyddsobjekt. Lagförändringen speglar dagens samhälle, men hoten ser inga gränsdragningar i lagtexter. Datacentret, företagsmötet på hotellet eller festivalen är idag och i morgon potentiella måltavlor. För vår frihets skull behöver luftrummet ovanför oss ett bättre skydd, kommenterar Kenneth Nyström.

Har tillstånd
Securify har tillstånd från ISP att tillhandahålla störsändarutrustning.

– Securify valde tidigt att tillhandahålla ett smalt sortiment, inriktat på intrångsdetektering. Vid starten 2014 avsåg detta mål på marken och på vatten, men sedan 2016 så tillhandahåller vi även systemlösningar för skydd av luftrum, avslutar Kenneth Nyström.