Anders Karlsson anser att säkerhetsbranschen måste tydliggöra att alla säkerhetssystem och produktkategorier har olika förutsättningar för att klara av olika situationer. Han menar att det ofta saknas en övergripande behovsanalys med tillgänglighetsgrad för det aktuella syftet med perimeterövervakningen.

– En kamera med videoanalys behöver faktiskt se något för att kunna fullgöra sin uppgift och det finns vissa scenarier då en värmekameras räckvidd är begränsad beroende på väder och/eller temperatur och denna förutsättning måste tas med i designen av systemet eller tydligt omnämnas vid en riskanalys, säger han.

Teknologival beror på förutsättningarna
Utvecklingen av intelligenta sensorer för till exempel självkörande bilar har gett betydligt robustare algoritmer för att säkerställa detektion och undertrycka oönskade larm. Detta gäller även vid installationer där sensorn/kameran inte sitter stabilt monterad och rör sig, när det är vatten i bakgrunden eller till och med när en rörlig patrullerande kamera detekterar rörliga objekt enligt Anders Karlsson.

– Det har blivit populärt med radar som detektionsprincip men alla som jobbat med radar vet att det fungerar bättre i vissa miljöer och applikationer än andra samt att placeringen är ytterst viktig, säger han.

Metallkonstruktioner och omgivande miljöer som stängsel, rörliga grindar, fordonsspår och liknande faktorer är utmaningar att beakta vid val av teknologier för detektion. En annan sak som kan påverka detektionen är hur objekt rör sig i förhållande till sensorn.

– Om man dessutom förlitar sig på AI med objektsklassificering så är placering, höjd och betraktningsvinklar ännu viktigare, säger Anders Karlsson.

Kan inte se runt hörn
Han vill att säkerhetsbranschen ska bli bättre på att ge information om vad det går att förvänta sig av respektive teknologi/detektionsprincip.

– Att ange att ett system har 99 procent säker detektion låter bra, men utslaget på ett år och flera hundra eller tusen kameror så är det ganska många detektioner som missas. Det samma gäller falsklarm, många algoritmer och detektorer anpassar (minskar) känsligheten till omgivande faktorer med följd att räckvidd och snabbhet på detektionen försakas, säger Anders Karlsson.

Han menar att det inte är något som det skrivs om i datablad eller marknadsinformation. Att hävda att något system alltid larmar när det ska, och aldrig larmar när det inte ska är både dumt och felaktigt.

– De som upplevt ett intensivt snöfall med blötsnö vet att när man inte ens ser handen framför sig så skall det mycket till även för en teknisk ”pryl” att kunna avgöra om den lede fi är i antågande 250 meter bort. Detektorerna har också svårt att se runt hörn vilket man ibland nästan kan tro när man läser marknadsmaterial eller lyssnar på presentationer.

Vad som är bäst varierar
I stället menar Anders Karlsson att det är relevant att presentera kombinationer av lösningar med teknik och människor som i samråd fattar beslut om vilken åtgärd som skall utföras och till vilket pris det kan uppfyllas. Larmcentraler använder ofta kombinationen av säker detektion, rimliga nivåer av oönskade larm samt skalbarhet som nyckeltal för att få fram ett ”nöjd kund”-index.

– Vissa detektorer fungerar inte i vissa miljöer och ska därmed undvikas där, vissa teknologier fungerar bättre eller sämre beroende på omgivning och väderförhållanden. Vissa system kräver mer eller mindre underhåll och kontinuerliga omkonfigureringar. Inget av dessa behöver vara fel eller omöjliggöra att kundens behov kan uppfyllas, däremot är det oetiskt att hävda att en enda teknologi är hundra procent säker, säger Anders Karlsson

Vildsvin eller soldat?
Anders Karlsson berättar att landsgränser (både land och vatten) bevakas med värmekameror och att de kombineras med mänsklig verifiering för att säkerställa att det inte är ett oönskat larm orsakat av till exempel en flock vildsvin som kan se ut som en grupp kamouflerade, hukande soldater som tar sig in på obehörigt område.

– Den dagen AI kan urskilja dessa två ”objekt” så kommer vi få ännu bättre och säkrare detektion men i dag är videobaserad analys med mänsklig verifiering tillräckligt bra för att kunna bygga kostnadseffektiva perimeterskydd. Vid vissa väderförhållanden kommer detektorernas räckvidd minskas och detta måste naturligtvis utvärderas om man kan acceptera en lägre nivå på det tekniska skyddet och just dessa dagar komplettera med personell bevakning, avslutar Anders Karlsson.