Tyska delstaten Sachsens dataskyddsombud, Juliane Hundert, ifrågasätter polisens användning av biometrisk bildigenkänning i Sachsen, särskilt i Görlitz där 17 fasta kameror och ett obestämt antal mobila kameror används. Bevakningstekniken gör det möjligt för polisen att registrera och automatiskt analysera fordonens registreringsskyltar samt ansiktsbilder av förare och passagerare.
Hundert anser att denna omfattande insamling av biometrisk information är grundlagsoförenlig och framhåller de allvarliga integritetskränkningarna.
Behov av nya rättsliga riktlinjer
Dataskyddsombudet Hundert kräver nya juridiska riktlinjer för kamerabevakning på allmänna platser. Hon påpekar att kamerorna spelar in aktiviteter som enligt hennes bedömning inte borde dokumenteras. Vidare betonar hon att den automatiserade biometriska jämförelsen av ansiktsbilder mot tidigare referensbilder sker utan tillräcklig rättslig grund, vilket strider mot nuvarande straffprocesslagstiftning. Hundert förespråkar en tydligare och mer specifik lagstiftning för att rättfärdiga sådan bevakning.
Reaktioner från inrikesministeriet
Sachsens inrikesministerium motsätter sig Hunderts bedömning och hävdar att kamerabevakning faller inom ramen för brottsbekämpning och är laglig enligt straffprocesslagen. Ministeriet har tillfälligt avstått från att använda realtidsfunktionen men betonar att systemet har varit effektivt med ett ökat antal identifieringar de senaste åren.
.jpg?w=480&action=fill&sh=19c04 "Anu-Leena Arola, försäljningsdirektör på det finska kortläsarföretaget Idesco, menar att passerkontroll inte specifikt omfattas av NIS2, men i praktiken ändå kan beröras av kraven som ställs.")
Global
