Hur skyddar man ett öppet samhälle utan att skapa rädsla? Den frågan stod i centrum när förra årets trygghetsambassadör Petter Säterhed från Myndigheten för civilt försvar (MCF) föreläste under Snos nätverksträff om säkerhet i offentlig miljö. Med utgångspunkt i dagens förändrade hotbild, erfarenheter från Drottninggatan och skolattacken i Örebro lyfte han vikten av kunskap, förberedelser och proportionerliga säkerhetsåtgärder – där människor, teknik och organisation måste samverka.

Från naivitet till ökad medvetenhet

Petter Säterhed beskrev hur Sverige länge präglades av föreställningen att ”det händer inte här”. Före attentatet på Drottninggatan 2017 fanns enligt honom både låg medvetenhet och en ”prediktiv blindhet” kring antagonistiska hot.

– Vi var förmågemässigt och kunskapsmässigt oförberedda, sade han under föreläsningen.

Efter attentatet förändrades situationen snabbt. Lagstiftning skärptes, myndighetssamverkan förstärktes och arbetet med att skydda offentliga miljöer fick ökad prioritet. Samtidigt betonade Säterhed att själva begreppet terrorism ibland riskerar att bli för snävt.

I stället förespråkar MCF ett konsekvensbaserat skyddsperspektiv där fokus ligger på själva handlingen och dess konsekvenser, snarare än motivet bakom. Det innebär att skolattacker, ensamagerande gärningspersoner och andra former av våld behöver hanteras utifrån liknande skyddsstrategier.

Öppna miljöer är sårbara

En central del av föreläsningen handlade om dagens riskbild. Sedan omkring 2015 har attacker mot så kallade ”mjuka mål” blivit vanligare – öppna och tillgängliga platser där många människor vistas och där skyddet ofta är begränsat.

Skolor, köpcentrum, kollektivtrafik och andra offentliga miljöer är exempel på sådana platser. Samtidigt vill samhället behålla öppenheten och undvika ett klimat präglat av stängsel, taggtråd och metalldetektorer.

Säterhed varnade också för alltför snabba och symboliska säkerhetsåtgärder efter större händelser.

– Säkerhet som klistras på i efterhand blir ofta dyr, ineffektiv och ful, konstaterade han.

I stället behöver säkerhet integreras naturligt i verksamheter och miljöer redan från början.

Nationell utbildningsinsats efter attacken i Örebro

Efter skolattacken på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari 2025 intensifierades arbetet kring skolsäkerhet. MCF hade redan påbörjat arbete inom området, men attacken gjorde att planerna snabbades upp kraftigt. Bara tio dagar senare lanserades en nationell utbildningsinsats riktad till skolledare, huvudmän och kommuner.

Utbildningarna genomfördes i samverkan med länsstyrelser runt om i landet. Länsstyrelserna ansvarade för att samla kommuner och skolrepresentanter medan MCF stod för innehållet och utbildningsinsatserna. Enligt Säterhed deltog 20 av Sveriges 21 länsstyrelser i satsningen, och tusentals personer utbildades på kort tid.

Målet var att skapa konkreta och användbara verktyg snarare än teoretiska resonemang.

– Utbildningen skulle innehålla precis noll snömos, sade Petter Säterhed och betonade att deltagarna skulle kunna ta med sig åtgärder direkt hem till sina verksamheter.

Utbildningen ”Skydd i skolan” fokuserar bland annat på riskbild, skyddsprinciper, organisationens förberedelser och personalens förmåga. Ett återkommande tema var betydelsen av tidiga upptäckter och uppmärksam personal.

”Power of Hello” kan göra skillnad

Här lyfte Petter Säterhed fram det som ibland kallas ”Power of Hello” – kraften i att se människor, reagera på avvikande beteenden och våga ställa frågor. En vaksam medarbetare som reagerar på något som känns fel kan i vissa fall vara avgörande för att stoppa ett angrepp innan det eskalerar.

Han beskrev också hur relativt enkla åtgärder kan få stor effekt. Uppmärksam personal, låsbara dörrar och tydliga rutiner kan skapa värdefull tid innan polis hinner fram.

– De första minuterna är helt avgörande. Det största utfallet sker ofta innan polis är på plats, sade han.

I utbildningsmaterialet ingår också filmer och instruktioner kring principerna ”Fly – sök skydd – larma”, både för personal och äldre elever.

MTO-principen och trygghet för äldre elever

En annan viktig del av föreläsningen handlade om MTO-principen – samspelet mellan människa, teknik och organisation. På presentationens bilder illustrerades detta genom den så kallade lökprincipen eller ”skydd på djupet”.

Budskapet var tydligt: säkerhet handlar inte bara om teknik. Appar, larm och låssystem är viktiga verktyg, men de fungerar inte utan utbildad personal, fungerande rutiner och organisatorisk förmåga.

I arbetet med skolmaterialet har MCF också samarbetat med experter på barntrauma. Slutsatsen blev att ungdomar från ungefär 13 års ålder kan resonera kring risker och konsekvenser på liknande sätt som vuxna, även om språk och pedagogik behöver anpassas. Därför används utbildningsfilmer och information även för äldre elever.

Kunskap och förberedelser stärker motståndskraften

Sammanfattningsvis präglades Petter Säterheds föreläsning av ett pragmatiskt synsätt på säkerhet. Hoten mot offentliga miljöer förändras snabbt, men lösningen är enligt honom inte rädsla eller överreaktioner. I stället handlar det om att minska sårbarheter genom kunskap, planering och samverkan.

Med rätt förberedelser och proportionerliga åtgärder går det att både stärka säkerheten och samtidigt bevara det öppna samhälle som skyddsarbetet ytterst syftar till att värna.