Myndigheterna kan vidta ett antal förebyggande åtgärder. Det handlar till exempel om att analysera riskerna och se över den fysiska miljön, men också om att arbeta för en organisationskultur där medarbetarna är rustade att hantera oförutsedda händelser på ett säkert sätt

– När det väl inträffar en incident är det också viktigt att ha fungerande rutiner för rapportering och ett väl fungerande stöd till de medarbetare som blivit utsatta, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Flera offentliga rapporter har visat att det är relativt vanligt med framför allt trakasserier mot statligt anställda tjänstemän. Till exempel genomförde Statskontoret en undersökning 2018 där nio av tio tillfrågade myndigheter svarade att det fanns en risk för att deras anställda utsätts för trakasserier, hot eller våld i tjänsteutövningen. Ett annat exempel är den enkätundersökning som fackförbundet Akavia nyligen genomfört bland medarbetare vid myndigheter med omfattande medborgarkontakter. Där angav 34 procent av de svarande att de blivit utsatta för otillbörlig påverkan under de senaste två åren.

Trakasserier mot statligt anställda är inte alltid ett hot i straffrättslig mening, men kan få allvarliga konsekvenser för den enskilda. I värsta fall kan de också påverka den utsatta medarbetarens tjänsteutövning – och riskerar därmed underminera viktiga demokratiska principer som rättssäkerhet, opartiskhet och möjlighet att delta i det offentliga samtalet, menar Riksrevisionen. Trakasserier, hot och våld är också ett hot mot effektiviteten i förvaltningen, eftersom det kan försvåra handläggningen och kompetensförsörjningen för myndigheterna.

Granskningen ska svara på om myndigheterna och regeringen vidtagit effektiva insatser för att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda.