En utredare ska se över hur datalagringsregleringen kan moderniseras och samtidigt analysera vilka möjligheter som finns till modernisering efter nya avgöranden från EU-domstolen. Syftet med uppdraget är att säkerställa att de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till information förbättras och upprätthålls över tid i takt med att teknikutveckling och förändrade kommunikationsvanor utvecklas, samtidigt som respekten för mänskliga rättigheter säkerställs, menar regeringen.

– Efter en dom i EU-domstolen släcktes lampan för brottskämpande myndigheter när datalagringen plötsligt stoppades. På regeringens initiativ återinfördes datalagringen i oktober 2019 och då fick brottsbekämpningen tillbaka ett av sina viktigaste verktyg. Nu tar vi nästa steg genom ett nytt initiativ för att se till att reglerna om datalagring moderniseras och effektiviseras ytterligare i takt med teknikutvecklingen, säger inrikesminister Mikael Damberg.

I uppdraget ingår också att titta på vissa frågor som har anknytning till brottsbekämpande myndigheters faktiska möjligheter att verkställa beslut om tillgång till elektronisk information, så kallad exekutiv jurisdiktion. I det moderna informationssamhället kan elektronisk information lagras på flera olika ställen eller ständigt vara i förflyttning utan hänsyn till nationsgränser. Många gånger går det inte att avgöra var information finns lagrad fysiskt. Traditionellt har gällt att en stat endast har rätt att vidta åtgärder på sitt eget territorium, vilket innebär att brottsbekämpningen har svårt att komma åt information om man inte vet var den är lagrad. Flera andra länder tolkar frågan annorlunda och låter deras myndigheter komma åt mer information. Utredaren ska därför göra en internationell utblick och analysera om lagstiftning bör införas om exekutiv jurisdiktion, som utgår från andra anknytningsfaktorer än den plats där informationen lagras, skriver regeringen.

Uppdraget ska redovisas senast den 6 februari 2023.