Enligt Ericsson kommer antalet uppkopplade saker vara cirka 24,5 miljarder år 2025. 250 procent fler prylar än människor som använder internet, med andra ord.

En av nätverksteknikens stora akilleshälar är möjligheten att förbereda och utföra olika typer av brott på distans. Att scanna någons trådlösa hemnätverk från en bil på gatan utanför huset kan avgöra om det är värt besväret att göra inbrott. Ett slags framtida drive-by-brott med antenner istället för skjutvapen.

– Med IoT kommer det att vara relativt lätt att kartlägga en individs vanor genom att granska ström- och vattenförbrukning och liknande. De uppkopplade prylarna kan dessutom avslöja vilka tider du är hemma, vilka apparater som är aktiva och om de är stöldbegärliga, säger Olle Bergdahl.

Olle Bergdahl menar att vi i en nära framtid har en etablerad infrastruktur för mer förebyggande hälsa än i dag via uppkopplade sensorer och då kan hälsovården och försäkringsbolag lättare göra riskanalyser med all tillgängliga data.

– Dessa hälso- och persondata är naturligtvis extra skyddsvärda, säger han.

Han anser att det finns behov av certifiering av IoT-produkter.

– Det behövs ett regelverk och certifiering för att dina uppkopplade saker inte ska skicka känslig information vidare utan din vetskap. Detsamma gäller även standarder för själva it-säkerheten hos produkterna. Det ska inte vara för enkelt att forcera IoT-produkternas inbyggda säkerhet. Det finns dock risk att det bildas ett a- och b-lag både bland privatpersoner och företag: de som har råd att betala för bra skydd, och bygga kompetens i kring de här frågorna, och de som inte har det, säger Olle Bergdahl.

Läs hela artikeln i senaste numret av Stöldskyddsföreningens tidning Tryggare Samhälle.