SecurityWorldMarket

2026-05-19

Debatt: Öka säkerheten – låt fler få använda bakgrundskontroller

Björn Eriksson var Säkerhetsbranschens första styrelseordförande (2013-2019) och fortsätter att driva kriminal- och rättspolitiska frågor som också berör den privata säkerhetssektorn.

Med den växande organiserade brottsligheten har säkerhetsfrågor blivit allt mer centrala för såväl myndigheter som företag, och samhället i stort. För att kunna skydda sig mot kriminalitet måste fler få möjlighet att på ett kostnadseffektivt sätt kontrollera vem de anställer eller anlitar. Det menar Björn Eriksson, före detta rikspolischef och ordförande för Säkerhetsbranschen 2013–2019.

Debatten om trygghet fokuserar ofta på väktare, kamerabevakning, tekniska säkerhetssystem och avancerade bakgrundskontroller för näringsliv och offentlig sektor. Men en avgörande del av säkerhetsarbetet riskerar nu att försvagas: vanliga medborgares möjlighet att enkelt, snabbt och kostnadseffektivt kontrollera vem de anlitar och ger sitt förtroende.

Bakgrundskontroller – en central funktion

Här fyller bakgrundskontroller – där rättsdatabaser med tillgång till offentliga domar utgör en viktig del – en central funktion och fungerar som ett komplement till de tjänster som den privata säkerhetsbranschen erbjuder.

I flera artiklar under det senaste året har AR Media International, genom sina medier Detektor, SecurityWorldMarket.com och SecurityUser.com, samt via chefredaktören Lennart Alexandrie, helt korrekt betonat att säkerhetsbranschen måste utvecklas i takt med samhällsutmaningarna och inte fastna i gamla strukturer. Det gäller även synen på informationssäkerhet och bakgrundskontroller.

Säkerhet handlar inte enbart om tekniska lösningar eller bemannade resurser – det handlar också om tillgång till relevant information som gör det möjligt att förebygga risker innan skadan sker.

Risk för ett A- och B-lag

Sverige har sedan 1766 byggt sitt demokratiska samhälle på offentlighetsprincipen. Den innebär att offentliga handlingar, däribland domar, tillhör medborgarna. Denna princip får inte reduceras till en formell rättighet som i praktiken bara kan utnyttjas av stora företag, myndigheter eller aktörer med omfattande ekonomiska resurser.

Om rättsdatabaser begränsas eller endast görs tillgängliga genom dyra specialisttjänster riskerar vi att skapa ett A- och B-lag i offentligheten. De resursstarka kommer fortsatt att kunna köpa avancerade bakgrundskontroller, medan småföretagare, ideella föreningar, pensionärer och barnfamiljer lämnas utan rimliga verktyg.

Många med legitima säkerhetsintressen

Den lilla idrottsföreningen som ska rekrytera en ungdomsledare, familjen som söker en barnvakt eller den äldre personen som behöver anlita hantverkare i hemmet har lika legitima säkerhetsintressen som storföretag och offentliga verksamheter.

När äldre människor lämnar ut nycklar till okända personer, eller när barnverksamheter tillsätter ledare, är bakgrundskontroller inte ett uttryck för misstänksamhet – det är ett uttryck för ansvar.

Den privata säkerhetsbranschen erbjuder många viktiga tjänster, däribland möjligheten till grundläggande personkontroller. Rättsdatabaser fungerar därför som ett viktigt komplement till branschens övriga verktyg – och då inte bara vid nyanställningar.

Låt informationen vara tillgänglig

Kritiker hävdar ibland att tillgängliga rättsdatabaser hotar den personliga integriteten. Integritet är viktigt, men vi får inte glömma att det handlar om information som redan är offentlig enligt svensk grundlag.

Den centrala frågan är därför inte om informationen ska existera, utan om den också ska vara praktiskt tillgänglig för vanliga medborgare.

Viktig utredning

Att göra denna information svårtillgänglig minskar inte brottsligheten. Tvärtom riskerar det att försvåra det förebyggande säkerhetsarbetet och underlätta för kriminella aktörer att infiltrera företag, föreningar och privatpersoners vardag.

Justitieminister Gunnar Strömmer har nu tillsatt en utredning om framtidens bakgrundskontroller. Utredningen leds av Eric Leijonram. Det är ett viktigt initiativ.

Men utredningen måste tydligt väga in inte bara företags och myndigheters behov, utan också enskilda medborgares rätt till trygghet och insyn.

Får inte bli en exklusiv tjänst

Bakgrundskontroller får inte utvecklas till en exklusiv tjänst för dem med störst resurser.

Säkerhet börjar inte bara vid nationsgränsen, i offentliga upphandlingar eller i företagsledningar. Den börjar också vid ytterdörren till våra hem, i våra barns fritidsverksamheter och i de vardagliga beslut där människor måste kunna känna trygghet.

Trygghet – för alla

När samhället nu stärker kampen mot den organiserade brottsligheten får vi inte samtidigt montera ned de demokratiska verktyg som hjälper vanliga människor att skydda sig själva.

Här kan den privata säkerhetssektorn bli en spelare av rang.

Björn Eriksson, 
f d rikspolischef och ordförande för Säkerhetsbranschen 2013–2019


Taggar

Webb-TV

Se fler filmer och klipp »
Leverantörer
Till toppen av sidan