Det är bra att debatten tas för det finns ett stort behov, inte minst för att branschens aktörer länge struntat i att följa, eller inte haft kunskap om de rekommendationer, regler, normer och standarder som tagits fram av experter både inom och utom säkerhetsbranschen.

Vad är sant eller åtminstone troligt beträffande kopparnätet?
Att beslut tagits om att ersätta 50 000 trådanslutna abonnenter i glesbygden med radiobaserad teknik är sant. Beslutet har tagits för att det är för dyrt att underhålla luftburna ledningar och stolpar i glesbygden. Det är inte sant att detta även innebär att 550 000 larmöverföringar påverkas av det beslutet. Däremot går det rykten om att det blir svårt att få tag på reservdelar till AXE-stationerna om några år. Jag är dock övertygad om att man kommer att lösa även det på något sätt. Dagens kopparnät kommer definitivt att behövas vid sidan av fibernät och radiobaserade nät. Det vore totalt hål i huvudet att gräva upp den viktiga infrastrukturella "motorväg" för lönsamma tjänsteleveranser, telefoni, datakommunikation, informations- och underhållningstjänster som till exempel "video on demand" etc. som dagens trådnät utgör. Men de andra näten kommer också att behövas i allt större utsträckning än tidigare.

Koppartrådarna är inte analoga som vissa verkar tro. Det är vad man transporterar på kopparkablarna som är antingen analogt, digitalt eller både och på olika delar av transportsträckan. Kopparkablar är ett ganska bra transportmedium även om det inte på långa vägar klarar av att samtidigt transportera lika mycket information som till exempel fiber. Därför kommer sannolikt mycket kopparkabel att bytas ut mot fiberkabel men bara där så är ekonomiskt försvarbart.

Är GSM bra för larmöverföring?
Vår uppfattning är att GSM-nätets talkanal ensamt aldrig har varit ett säkert sätt att överföra larm. Den uppfattningen har vi haft länge. Undantaget har varit om annan infrastruktur saknats, till exempel för larmöverföring från en vapenkasun långt ute i skogen. Att ha GSM som alternativ kanal i ett redundant (två överföringsvägar) system kan vara acceptabelt. GSM med kontantkort är ett veritabelt feltänk! De som kom på den lösningen hade otur när de tänkte...

Vad är IP-överföring?
Jag tror många med "IP" menar paketbaserad överföring (till exempel TCP/IP) via internet och kanske glömmer bort eller inte känner till att även trådlös överföring via GPRS också är en typ av paketbaserad överföring.

GPRS använder sig av radioöverföring via mobilnätets master och basstationer. Hittills har det varit ett bra fungerande system för överföring av larm men det finns risker också. Strömavbrott förekommer och basstationerna verkar inte ha så mycket reservkraft att det räcker några längre tider. Jag tycker man ofta hör meddelanden om att den och den operatörens mobilsystem är ur funktion på den och den platsen...

Överföring via internet, alltså ofta via företagets fasta internetuppkoppling rosas av vissa som den allena saliggörande lösningen på framtidens alla larmkommunikationsbehov. I och för sig så lär all larmkommunikation hamna på internet med nån del oavsett om anslutningen är digital eller analog, via koppar, fiber eller radio. Men det bortser vi från nu och tittar på den fasta internetuppkopplingen. Att använda sig av denna som enda kommunikationsväg kan vara mycket riskabelt om man inte har alternativa överföringsvägar (redundans) eller gör en omfattande riskanalys av driftsmiljön. Frågor att ställa är hur larmkommunikationen påverkas av nattligt systemunderhåll, nattliga backuper, brandväggars inställningar, vad har IT-avdelningen för policy rörande larmöverföring, alternativa driftssystem och så vidare.

Vad ska man då göra som anläggarfirma? Vad är bra larmöverföring?
SBSC:s råd:
1. Följ rekommendationer, regler, normer och standarder
2. Använd certifierade/intygade larmsändare. Sedan tre år så ställer normen SSF114:2 krav på övervakad larmöverföring i alla larmklasser. Det finns inga certifierade larmsändare som inte har övervakad larmöverföring. Det är då ofattbart att av över 30 000 larmsändare som såldes förra året så var det 24 000 som inte klarar de tre år gamla kraven för ens larmklass 1. Det finns i skrivande stund 30 intygade larmsändare av tio olika fabrikat. Du hittar dem på sbsc.se.
3. Använd larmsändare med två överföringsvägar, till exempel fasta nätet och GPRS eller internet och GPRS eller motsvarande.
4. Utbilda kundens anläggningsskötare. FTR 130 och SSF 130 föreskriver "Överföringen till larmcentral ska kontrolleras minst en gång per kvartal. Kontrollen ska loggas och dokumenteras hos larmcentralen."
5. Gör årliga anläggningsbesök. FTR 130 förskriver "Följande kontrollintervaller ska tillämpas: I larmklass 1 ska anläggningskontroll göras minst en gång vart tredje kalenderår. I larmklass 2, 3 och 4 ska anläggningskontroll göras minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum."
6. Tillse att larmsändaren och larmcentralens mottagande utrustning blir inställda på rätt "pollningstider". Observera att det är du som anläggarfirma som har ansvaret och inte larmcentralen.

Till anläggarfirmor
Att strunta i rekommendationerna och regelverken bara för att "kunden inte hade några försäkringskrav" eller för att kunden tyckte "det blir för dyrt" håller inte. Jag tycker det tyder på en dålig kommunikation med kunden om man inte kan få honom att förstå att han för sin egen skull bör lägga ned 1 000 kronor till på en väl fungerande larmöverföring. Kanske kan man inte ens ta den diskussionen med kunden?

Nu öppnar sig många utmärkta tillfällen till att kontakta dina kunder och verkligen visa att du bryr dig om deras situation. Även om du inte skulle behöva installera ny larmsändande utrustning för 4 000-5 000 kronor så blir det säkert andra affärer. Se också till att göra det årliga revisionsbesöket, oavsett om kunden har en "försäkringsanläggning" eller inte. Han uppskattar säkert att du hör av dig och kontrollerar funktionen och framtidssäkerheten. Detta är också ett utmärkt tillfälle att sälja in ett serviceavtal.

Till produktleverantörer
Produktleverantörerna skulle jag vilja råda att sluta sälja ickecertifierade larmsändare, till exempel "uppringare". Om du fortsätter göra det tror jag risken är uppenbar för att du kommer att betraktas som en leverantör som inte tar ansvar för dina kunders framtida situation.

Till larmcentraler
Larmcentralerna skulle jag vilja ge rådet att se över sina egna system för mätande av egen felfri tid likaväl som hur man mäter uptime i överföringssystemen. Detta kommer att krävas i betydligt större omfattning när nya EN 50518-serien införs om några år. Jag skulle också vilja ge larmcentralen att vid alla nyanslutningar ställa frågan om vilken "pollningstid" som ska sättas i de mottagande systemen. Annars kan det lätt bli var 25:e timme som inte alltid är speciellt bra...

Slutsats
Alltså, rätt utnyttjad, ger den här debatten om 550 000 "ickefungerande larmanläggningar" stora möjligheter till högre kvalitet, mer affärer och starkare kundrelationer! Det är väl bra?