Arbetet med att skapa förutsättningar för bättre CCTV-anläggningar och att underlätta för köparna att ställa rätt krav på utförande och bildkvalitet påbörjades för drygt sju år sedan. Då startade Swelarm upp sektion CCTV, vars första uppgift blev att ta fram ett normregelverk för CCTV-system och dess aktörer. Dessförinnan hade också Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) presenterat en rapport med råd och riktlinjer för kameraövervakningssystem. Sedan dess har mycket hänt, framförallt inom den tekniska utvecklingen. Många av de installationer som gjorts efter det att normer och certifieringsprogram etablerats i branschen har blivit betydligt bättre än vad som får antas vara fallet om dessa inte tillkommit.

Valde polisen istället för Swelarm
Något som dock inte blev som det var tänkt var de utbildningar och den certifieringsprocess som baserades på normerna inte riktigt fick den inriktning som de borde fått. Utöver det så har normerna inte anammats i den grad som var önskvärt och när de används så görs det inte alltid på det sätt det var tänkt. Anledningarna till detta är förmodligen flera men en av de mer olyckliga omständigheterna, och kanske också den mest anmärkningsvärda, var att Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF), som ju ger ut de normer som branschen arbetat fram, valde att hellre samarbeta med polisen än med Swelarm i sina publika framträdanden. Detta ledde till att man i större utsträckning kom att förespråka SKL-rapporten.

Remissinstans
Anmärkningsvärt är också att polisen, som ju ställt sig bakom normerna såsom remissinstans, ensidigt fortsatt att lyfta fram den egna rapporten trots att normerna antagits. I sammanhanget bör det nämnas att flera relevanta delar av polisens rekommendationer har beaktats i systemnormen. SKL-rapporten var ett mycket kompetent och omfattande dokument när den kom och välkomnades av många, för att inte säga alla. Vad som inte alltid varit till allmän kännedom är att den huvudsakligen riktar sig till kommersiella institutioner såsom banker, butiker och andra allmänna lokaler. Den är därför inte särskilt väl lämpad vid andra applikationer, framförallt inte då det rör sig om större områden utomhus. Till exempel är de mycket hårt ställda kraven för identifikation inte något som man med enkelhet och till rimliga kostnader uppnår i alla miljöer, framför allt inte om gärningsmannen rör på sig. Men det är fullt möjligt att uppnå dessa krav och därför också eftersträvansvärt, men det borde kanske i så fall bara beröra några enstaka kameror med strategiskt riktig placering.

Baserad på amerikanska normer
En trolig förklaring till de höga kraven på bildkvalitet för identifiering är att SKL-rapporten till stora delar baseras på SWGIT:s rekommendationer och guidelines. SWGIT står för Scientific Working Group on Image Technology och är en organisation inom amerikanska FBI. Förutsättningar i USA och många andra delar av världen när det kommer till bevisföring i juridiska sammanhang skiljer sig betydligt från vad som gäller i Sverige. Här kan en åklagare lägga fram vilken bevisning som helst om det gagnar åtalet. Och här vill jag påstå att en bild på en person som håller i Swelarms testtavla och där man kan läsa av den tredje raden (identifikation) utgör en synnerligen god möjlighet att bevisa att den åtalade är samma person som på bilden - prova själv. Skriv ut testtavlan som du kan ladda ned från Swelarms webbplats och fotografera en kollega med mobilen (glöm inte av att tavlan ska vara i A3-format). Prova ett par gånger så att ni kan läsa den tredje, men ej den fjärde raden, och be sedan kollegan att försöka hävda att det inte är han som finns på bilden.
En annan brist i SKL-rapporten är att den låst fast sig vid specifika tekniska lösningar som till exempel att rekommendera JPEG2000, en i dag marginell komprimeringsalgoritm i CCTV-sammanhang. När Swelarm arbetade fram systemnormen var utgångspunkten hela tiden att den inte skulle vara låst till specifik teknik och att den därmed skulle ge utrymme för nya landvinningar vad gällde bildhantering, med mera. Att normen sedan innehåller informativ text rörande analoga produkter och tekniker innebär inte att digitala motsvarigheter inte skulle vara applicerbara enligt normen.

Uppfräschning behövs
Det finns brister i CCTV-normerna också och de behöver verkligen en uppfräschning för att harmoniera till de system och de kringliggande krav som finns. Nya Europanormer gör också revideringar nödvändiga. Och inte minst behövs det bättre råd och anvisningar om hur CCTV-system lämpligen designas utifrån dess syfte och hur normerna ska tillämpas vid kravställning. Kraven för Behörig ingenjör och Certifierad anläggarfirma CCTV behöver justeras och framför allt - de kunskaper och egenskaper som tillmäts betydelse i certifieringsprocessen måste bättre stämma överens med de förutsättningar och ställningstaganden vi arbetar med i verkligheten.

Alla måste dra åt samma håll
För att underlätta detta arbete har Swelarm dels avsatt ekonomiska medel samt börjat att engagera enskilda medlemmar för behövliga insatser. SSF och Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering (SBSC) är på banan och gör vad de kan för att stödja arbetet så att det ska fortlöpa så smidigt som möjligt. Men det krävs mer och alla måste dra åt samma håll. Det vill säga att polisen, Bankföreningen, Svensk Handel, Svensk Försäkring och många andra aktörer som på något sätt berörs av normerna ställer sig bakom arbetet och bidrar i den mån de kan. Det krävs senare också att beställarsidan, och inte minst det offentliga upphandlar-Sverige, tillämpar det regelverk som arbetats fram. Därför är det absolut nödvändigt att de som är verksamma i branschen visar vägen genom att delta i arbetet på det sätt de har resurser och förmåga till. Inte minst att som opinionsbildare aktivt och i positiva ordalag prata om och referera till normerna så att de får den uppmärksamhet de förtjänar. Man behöver inte vara medlem i branschföreningen för att stödja en positiv utveckling men det vore önskvärt om de som säger sig tillhöra branschen och har synpunkter på nuvarande regelverk på något sätt gav sitt bidrag och inte bara tittar på. Det borde finnas en solidarisk tanke hos alla de företag som gynnas av en än bättre fungerande CCTV-bransch.