Global Retail Theft Barometer är den första globala undersökningen som har gjorts om butiksstölder och snatterier och omfattar tiden juli 2006 - juni 2007. En motsvarande undersökning har genomförts under de sex föregående åren, men har då omfattat endast Europa. Årets rapport omfattar för första gången även Nordamerika och Asien-Stillahavsområdet. Totalt ingår 32 länder, varav 25 i Europa. 820 butikskedjor med sammanlagt 138 603 butiker har deltagit.

Årets rapport visar på ett trendbrott. Efter en måttlig men tydlig nedgång de senaste fyra åren, har stölderna i butik åter börjat öka. I genomsnitt stal kunder, illojala anställda samt leverantörer och återförsäljare i de 32 länderna för motsvarande 1,36 procent av butikernas omsättning. I reda pengar handlar det om att handeln i de tillfrågade länderna blev av med varor för motsvarande drygt 669 miljarder kronor (72,4 miljarder euro).

Mest stjäls det - räknat i procent av butiksomsättningen - i Indien (2,9 %), Thailand (1,65 %) och USA (1,52 %), medan svinnet var lägst i Österrike (0,94 %), Schweiz (0,96 %) och Island (1,00 %).

I Sverige är siffran 1,32 %, vilket är högre än snittet i Europa (1,26 %).

De mest stöldbegärliga produkterna är dyra märkesvaror, som antingen är attraktiva att ha eller som är lätta att sälja vidare. Listan över mest stulna varor toppas av: Alkohol, kosmetika och hudprodukter, damkläder, parfym, rakblad, DVD-/CD-skivor, barnkläder, modeaccessoarer, designkläder samt dyr mat.

Svenskar och finländare stjäl mest i Norden
Alla nordiska länder - utom Sverige - har en positiv utveckling jämfört med föregående års undersökningar. Finland och Sverige har visserligen båda ett svinn på 1,32 % av omsätt¬ningen men för Finlands del är det en liten förbättring jämfört med föregående år, medan Sverige ligger kvar på samma nivå. I Sverige uppgår den totala kostnaden för svinnet till drygt 6,2 miljarder kronor.

Anställda stjäl för stora värden
Skillnaderna mellan länderna är stor även när det gäller var och hur svinnet uppstår. I USA, Kanada, Australien och Island rapporterades att nästan hälften av stölderna (40 - 46 %) begås av anställda medan kunderna bedöms stå för mellan 32 - 39 % av stölderna.

I övriga Europa och Asien bedömer handlarna tvärtom att kunderna står för merparten av stölderna (i snitt 48,5 % respektive 52,6 %).

Nästan 6 miljoner butikstjuvar greps under perioden. Av dessa var 87,5 % kunder och resten anställda. Skillnaden är signifikant vad gäller värdet av det som stjäls av kunder respektive anställda. Kunderna hade i genomsnitt stulit för ett värde motsvarande 1 833 kronor (198,3 euro). De anställda som ertappades var betydligt färre men hade stulit för ett genomsnittligt värde av 13 351 kronor, d v s sju gånger mer än kundernas snitt.

Totalkostnaden för stölder plus stöldförebyggande åtgärder i Europa var 299,6 miljarder kronor (32 417 miljoner euro), en ökning med 3,9 miljarder kronor (417,5 miljoner euro) jämfört med föregående års undersökning. Leverantörers bedrägerier och stölder uppgick till 18,7 miljarder kronor (2 019 miljoner euro), och säkerhetskostnaderna till 72,3 miljarder kronor (7 821 miljoner euro).

"Smarta" stöldskydd växer i betydelse
Europeiska handlare spenderade totalt drygt 72 miljarder kronor (7 821 miljoner euro) på olika stöldförebyggande åtgärder. Av dessa pengar investeras allt mer i "smarta" system. År 2001 användes drygt 23 % av pengarna till teknisk utrustning, som informationssystem, varularm, övervakningskameror etc. Den andelen har i år ökat till närmare 33 %.

Av de tio mest stöldbegärliga produkterna (såsom alkohol, parfym och rakblad) stöldskyddade handlarna bara ca 61 %, det vill säga att 39 % var helt oskyddade. Elektronisk övervakning är den enskilt mest använda metoden, medan t ex låsta skåp eller lådor användes i betydligt mindre utsträckning. De produkter som oftast skyddas är videospel, DVD, rakapparater, sprit och byxor.

Ökat intresse för källskyddsmärkning
Många varor märks upp med t ex varuinformation och pris redan hos tillverkarna. Nu ökar intresset för att utnyttja denna teknik även till så kallad källskyddsmärkning, det vill säga att varorna också stöldskyddas vid tillverkningen i stället för i butikerna.
Enligt undersökningen använder nästan 40 % av de europeiska handlarna källskyddsmärkning, och ytterligare ca 30 % räknar med att införa det inom de närmaste två åren.
- Undersökningen visar att det finns ett fortsatt stort behov av att skydda varorna i butik. Stöldsvinnet motsvarar en "extra beskattning" av de hederliga svenska konsumenterna på drygt 1 400 kronor per hushåll, säger Louise Alplin, sverigechef för Checkpoint Systems. Glädjande nog börjar allt fler handlare nu använda sig av källskyddsmärkning, vilket innebär att varorna levereras färdiglarmade till butikerna och svinnet kan hållas i schack.

Samtliga belopp är beräknade på Riksbankens växelkurs den 2007-07-01 då en euro kostade 9,2435 kronor.