Men Symantecs spamrapport för december visar att mängden skräppost återigen börjat krypa tillbaka till sina tidigare nivåer, allt eftersom gamla botnets utnyttjas och nya skapas. Symantecs senaste mätning visar att man nu är uppe i 80 procent av den mängd skräppost som fanns innan McColo-händelsen.

Symantecs spamrapport för december berättar också om hur en spammare sjösatte en ny attack precis vid årsskiftet. Spammaren låtsades vara en välkänd bank och skickade ut en nyårshälsning. När läsarna klickade på länken ombads de skriva in sin personliga information för att få en brådskande varning om bankbedrägerier. Men de som gjorde detta blev själva offer för bedrägerier.

2009 kommer att bli ett tufft år för många, och spammarna utnyttjar den ekonomiska krisen för sina egna syften. Exempelvis fann Symantec skräppost med ämnesrader såsom "Överlev finanskrisen - tjäna 500 dollar mer per vecka!" och "Jag har hittat ett jobb till dig (över 500 dollar per vecka)", för att få människor att läsa och klicka sig vidare in på elakartade erbjudanden.

Många använder idag en webbmejltjänst för att skicka e-post. Dessa vill spammarna komma åt för att kunna utnyttja till att sprida skräppost vidare till ännu fler. Nätfiske mot webbmejlklienter upptäcktes i början av 2008 och ökade sedan under hela året. Ett typiskt meddelande kan se ut så här: "Efter klagomål över skräppost från användare av vårt webbmejlsystem, har vår utredning visat att din e-postadress utnyttjas för att skicka ut skräppost. Som ett resultat av detta kommer ditt användarnamn att raderas om du inte skickar oss den efterfrågade informationen inom 24 timmar."

Till sist använde spammarna populariteten och anseendet hos sociala nätverkssajter för att sprida skräppost. Skräppostmeddelandena var noggrant utformade för att efterlikna de legitima e-postmeddelanden som de här sajterna ofta skickar ut. Läsaren ombeds klicka på länken i meddelandet, som tar dem till en riktig grupp som skapats av bedragaren på den sociala nätverkssajten. Gruppen länkar sedan till en gratis bloggsida som uppträder som mellanhand för att dirigera vidare användaren till den slutgiltiga sidan. Så snart användaren kommer dit ombeds de fylla i ett formulär där personlig information samlas in. Denna säljs sedan vidare till företag som vill använda informationen i marknadsföring, eller används för att utföra bedrägerier.