Pelco grundades i Fresno, Kalifornien, 1957 och var ursprungligen specialiserat på pan-tilt-enheter och joysticks. 1987 förvärvades företaget av David McDonald som vid 2000-talets början tagit Pelco till en världsledande position när det gäller videoövervakningsutrustning.

Omsättningen har rasat
När Schneider förvärvade Pelco hade det amerikanska företaget en redovisad omsättning på 506 miljoner dollar för finansåret 2006. För 2018 uppges verksamheten omsätta cirka 169 miljoner euro (cirka 185 MUSD) och  sysselsätta 478 personer.

Ingen bra match
Schneiders ägarskap har inte varit särskilt bra för Pelco. Och för Schneider blev inte förvärvet av Pelco som det var tänkt. Synergierna förverkligades inte. Matchningen blev helt enkelt fel. Det finns flera skäl till att det var ett dåligt beslut av Schneider Electric att köpa Pelco.

Speciell miljö 
För det första var Pelco ett entreprenörslett amerikanskt bolag, hårt präglat av ägaren David McDonald (som för övrigt avled i början av 2019). Han var en stor patriot,  på amerikanskt vis, och byggde bland annat en egen 9/11-minnesplats i fabriksområdet i den kaliforniska staden Clovis, dit verksamheten hade flyttats sedanMcdonlad tog över verksamheten. Alla fabriksanställda hade en amerikansk flagga på sina uniforma skjortor och poängsattes av ledningen enligt ett snillrikt system som byggde på den anställdes arbetsprestationer och hur hög närvaro på arbetsplatsen individen hade. Poäng som samlades fungerade som en valuta, som man sedan kunde handla för i företagets utbud av serviceinträttningar och butiker – exempelvis en resebyrå som fanns i anläggningen. Kanske kan man tycka att Pelco hade sektliknande drag, men uppfattningen bland branschfolk är ändå att de flesta anställda trivdes och kände sig sedda på den tiden.

Påkostade kundevent
McDonalds ledarskap präglades av långt driven kundservice, många gånger individualiserad. Servicen var naturligtvis ett viktigt verktyg för att skapa starka band med kunderna. Men lojaliteten byggde också mycket på tillverkarens sociala omhändertagande av sina kunder. Ett bra exempel på det är Pelcos årliga fester  i Las Vegas, i samband med säkerhetsmässan ISC West. Ett minst sagt extravagant evenemang som arrangerades i någon av spelstadens exklusiva nattklubbar och samlade närmare tusen gäster vid varje tillfälle. Och än fler ville komma. Under några år höll Pelco också ett liknande evenemang för sina europeiska kunder på Hilton i Birmingham, i samband med Ifsec-mässan.  Några motsvarigheter till dessa kundevent har aldrig funnits i branschen.

 Mot den samlade bakgrunden blev det ingen lätt sak för Schneider Electrics att implementera sin mer återhållna europeiska företagskultur. Den var snarare en chock för såväl anställda och även kunder, som var vana vid David Mcdonalds högst personliga sätt att driva Pelco.

Analog världsledare
Ett annat skäl till att Schneider inte lyckades med Pelco är att det amerikanska företaget låg långt efter när det gällde IP-teknologi. Det var på marknaden för analog videoövervakningsteknik som företaget hade sin stora kundbas. Och där förblev företaget alldeles för länge, menar många bedömare som också hävdar att  Pelco hade passerat sin peak när Schneider förvärvade bolaget 2007. Nätverksteknologin hade börjat ta fart, men Pelco var inte ombord när tåget gick.  Företagets bidrag till IP-video var ytterst blygsamt och handlade främst om hybridteknologi,  exempelvis ett VMS-system som kunde digitalisera Pelco-kamerornas analoga signaler.  Det tog många år innan Pelco hade ett starkt produktsortiment inom nätverksbaserat videoövervakning.

Förlustaffär för Schneider
Så Pelco var ett felköp av Schneider Electric, både kulturellt , teknologiskt och kommersiellt. Det har vid ett flertal tillfällen genom åren ryktats om Schneider varit i förhandlingar om att sälja Pelco,  men det har stannat vid rykten och möjligen förhandlingar. Pelco har blivit kvar som en del av Pelco Electric. Nu ser dock avyttringen ut att bli av.

Köparen, Transom Capital Group, är ett Los Angeles-baserat private equity-företag som investerar i mellanstora företag. Köpeskillingen är oklar men Schneider har meddelat transaktionen, efter slutförd  process kommer resultera, i en bokad icke-kontant förlust på upp till 250 miljoner euro. 

Text: Lennart Alexandrie