Under ett år där trygghet seglat upp som en av de viktigaste frågorna inför riksdagsvalet blev årets upplaga av Säkerhetspaviljongen mer relevant än någonsin tidigare.

Närmare 500 intresserade åhörare infann sig för att lyssna på någon av de sex olika paneldiskussioner som Hasse Aro modererade i Säkerhetspaviljongen. Flest besökare, cirka 100 personer, lockade seminariet som ställde frågan ”kan allmänheten skyddas mot terrorhandlingar på allmän plats

Trygghetsfrågorna i politiskt fokus

Säkerhetspaviljongen öppnade redan klockan 8.30 med en en politisk debatt där Socialdemokraternas gruppledare Anders Ygeman (S), miljöpartisten och polisen Martin Marmgren, samt de rättspolitiska talespersonerna Tomas Tobé (M), Roger Haddad (L) och Adam Marttinen (SD) medverkade. Ett initialt tema för debatten var varför trygghetsfrågorna blivit så politiskt framträdande.

– Dels har vi haft terrordåd på Drottninggatan och i andra europeiska länder. Även om det dödliga våldet har minskat så har det ändrat modus med fler skjutningar och handgranater, sa Anders Ygeman.

Han betonade dock att även andra länder har ett ökat fokus på trygghetsfrågor och att det kan bero på medias rapportering.

– I USA halverades morden samtidigt som medias rapportering av mord ökade med 70 procent. Och eftersom betydligt fler tar del av brottslighet via media än via egna upplevelser så är det såklart den mediala bilden som kommer att påverka trygghetsupplevelsen i mycket högre grad än statistik från Brå, sahan.

Renodla polisens uppdrag

Diskussionen fördes senare in på åtgärder för att minska brottsligheten. Alla paneldeltagarna var överens om att det behövs fler poliser. Liberalernas rättspolitiska talesperson Roger Haddad betonade dock att det också är viktigt att befintliga poliser får möjlighet att fokusera på sina kärnuppgifter. Han tyckte också man skulle lära av tidigare misstag, då man under Alliansregeringen utökade med 3000 poliser och effekten uteblev.

– De hamnade inte på rätt ställe och gjorde inte rätt saker. Det är därför vi driver att polisens uppdrag ska renodlas, sade han och exemplifierade med att polisen i dagsläget har 60 000 ärenden om året som består i att skjutsa berusade personer till och från sjukhus., sade han.

Säkerhet vs. personlig integritet

I seminariet om avvägningen mellan myndigheternas förmåga att bekämpa brott och allmänhetens personliga integritet medverkade var Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, Anne Lagercrantz, chef för nyhetsdivisionen på SVT, och Anders Hall, utvecklingschef NOA Polismyndigheten.

Anne-Marie Eklund Löwinder började med att berätta att svenskar generellt känner tillit till myndigheter som hanterar deras personuppgifter.

– Våra undersökningar visar att vi är mer rädda för de stora drakarna såsom Google, Amazon, Facebook och Apple än vi är rädda för våra svenska myndigheter. Vi gillar generellt våra myndigheter och litar på att de gör rätt saker, sade hon.

Viktigt att inte bryta mot villkoren
Diskussionen handlade sedan om vikten av att institutioner inte bryter mot villkoren under vilka de samlade in personuppgifter, vilket bland annat gjordes 2003 när PKU-registret – som är avsett för forskning – användes i utredningen för att identifiera vem som mördade dåvarande utrikesminister Anna Lindh.

– Vi har något som är väldigt dyrbart i Sverige, nämligen en unikt hög tilltro till institutioner och det här är ett brott mot den tilltron. Sedan blev det här ju ingen jättestor debatt, antagligen för att vi fångade en person som slog mot svensk demokrati och mördade en utrikesminister, sade Anne Lagercrantz, chef för nyhetsdivisionen på SVT, och fick medhåll från Anne-Marie Eklund Löwinder.

Kameror är inte längre ett stort integritetshot
Anders Hall, utvecklingschef för Nationella operativa avdelningen (NOA) vid Polisen, framhöll dock att vissa brottsbekämpande åtgärder som tidigare uppfattats som integritetskränkande inte längre uppfattas så.

– Det är svårt att dra hela integritetsdiskussionen över en kam. Vad det gäller just kameror är det snarare så att lagstiftningen nu börjat uppdateras för att ligga i linje med folks förväntningar. Kameror är kraftigt avdramatiserat i dag därför att varje människa bär åtminstone två kameror på sig. Att vi blir filmade i det offentliga rummet kommer inte som en överraskning för någon, sade Anders Hall, utvecklingschef för Nationella operativa avdelningen (NOA) vid Polisen.

Allt svårare att spåra digitala brott
Nästa panel, som handlade om digital brottslighet, bestod av Peter Göransson, Bankföreningen, Åke Holmgren, avdelningschef vid MSB, Jan Olsson, Nationellt Bedrägericentrum, och Per Geijer, säkerhetschef vid Svensk Handel.

– Det som är det stora problemet när det gäller digital brottslighet är att möjligheten att vara anonym ökar hela tiden. Både när det gäller anonymiseringstjänster, när man skickar meddelande krypterat till varandra, och man använder sig av kryptovalutor – man övergår från bitcoin som faktiskt går att spåra och utreda till andra valutor där det inte går, berättade Jan Olsson från Nationellt Bedrägericentrum hos Polisen.

Efter det var det dags för ett seminarium om dödsbränder och vad som kan göras för att minska dem. I panelen fanns Peter Shöön, räddningstjänsten Gotland, Anders Bergqvist, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen, Maria Deronius, säkerhetssamordnare, Stockholmshem, Caroline Szyber, riksdagsledamot (KD).

– Varje år drabbas 0,5% av alla bostäder av en brandincident. Det är en ganska stor andel. Några av dem leder till att folk dör och väldigt många av dem leder till skador, sade Peter Shöön.

Det dör runt 110 personer varje år i brand och majoriteten är över 80 år, men det finns åtgärder enligt Caroline Szyber:

– Tittar man ute på kommuner så är det inte speciellt dyrt att lägga till fler brandsprinklers i bostadsanpassningslagen. Jag tror att det finns en bild av att det är väldigt krångligt och väldigt dyrt, men så ser inte verkligheten ut. Pratar man med många fastighetsägare skulle de vara väldigt positiva till det här, sade hon.

Ensamagerande kända av säkerhetstjänsterna
Det var sedan dags för dagens mest välbesökta seminarium på temat "Kan allmänheten skyddas mot terrorhandlingar på allmän plats". De medverkande var Klas Friberg, chef för Säkerhetspolisen, Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson Moderaterna, Erik Widstrand, chef operativa enheten polisregion Stockholm samt var kommenderingschef under terrorattacken på Drottninggatan, Michael Englund, säkerhetschef Jernhusen, Karin Johannesen, säkerhetschef Stockholm Stad, Hans Brun, forskare försvarshögskolan, Björn Eriksson, Ordförande SäkerhetsBranschen.

Ensamagerande terrorister mer svårupptäckta
En problematik som diskuterades under seminariet var att majoriteten av alla terrorattacker begås av ensamagerande gärningspersoner, även om de ofta har någon form av koppling till extremistiska miljöer.

– En erfarenhet från i princip alla terrordåd som har varit i Europa är att gärningsmännen varit kända för säkerhetstjänsterna, sade Klas Friberg, chef för Säpo.

Terrorismforskaren Hans Brun påpekade att det trots detta är väldigt svårt att förhindra ensamagerande eftersom de kan bestämma sig på väldigt kort varsel.

– Det är väldigt svårt att veta vad som rör sig i huvudet på en människa före en attack som kräver minimala förberedelser. Läser man förundersökningarna gällande attacken på Drottninggatan framgår det ganska tydligt att han bestämde sig just den dagen. Han letade efter en lastbil den dagen, den eftermiddagen och började runt Odenplan för att söka sig mot Åhlens. Att upptäcka det rent polisiärt tror jag är oerhört svårt. Däremot måste man satsa på att bekämpa den här ideologin och bemöta argumenten och oskadliggöra och störa ut styrandet av propaganda. Där har ju exempelvis Youtube, Twitter och Facebook ett ansvar att hålla rent på sina hemsidor, sade han.

Stöldligor drivs som vinstdrivande företag
Dagen avslutades med ett seminarium om internationella stöldligor där de medverkande var Helene Peterson (S), Riksdagen, justitieutskottet, Mats Galvenius, Larmtjänst, Linda H Staaf, chef för Underrättelseenheten vid Noa, Polisen.

– Typiskt sett är de här internationella stöldligorna organiserade på samma sätt som större hierarkiska vinstdrivande företag, sade Linda Staaf och berättade att nätverken ofta består av löst sammansatta grupper med utförare, experter och gruppledare som styrs av större kriminella organisationer med huvudmän i andra länder.

Mats Galvenius framhöll att polisen egentligen har en väldigt god förmåga att hantera internationella stöldligor.

– År 2016 gjorde exempelvis Stockholmspolisen, i nära samverkan med Larmtjänst, en storsatsning mot bildelsstölder. På några månader slog man ut bildelsstölderna. Tyvärr hade man inte uthållighet. Man körde det här i ett halvår ungefär och sedan kom ligorna tillbaka när de förstod att det var fritt fram igen, berättade han.