Efter en översyn av säkerhetsorganisationen gjordes en omorganisation, i vilken Kris- och beredskapsplaneringen har blivit en egen verksamhet utanför säkerhetsenheten.

- Säkerhetsfrågorna har sedan mitten av 1990-talet prioriterats inom riksdagsförvaltningens budgetprocess. På så vis går säkerheten in i den ordinarie verksamheten, och står inte för sig, poängterar beredskapschefen Göran Forsell.

Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i vårt land, med uppgift att stifta lagar, besluta om skatter samt att bestämma statens budget. Myndigheterna Riksrevisionen, Justititeombudsmännen (JO), och Riksbanken lyder under riksdagen, samt även ett antal mindre myndigheter och nämnder. Riksdagen granskar också regeringen. Talmannen leder riksdagsarbetet och är riksdagens främste företrädare.
Riksdagens sju olika hus ligger på Helgeandsholmen och i Gamla stan.

Riksdagsförvaltningen
Riksdagsförvaltningen, där cirka 660 tjänstemän arbetar, är en myndighet som hjälper de 349 ledamöterna med sakkunskap och beslutsunderlag, samt ser till att ledamöterna har bra arbetsförhållanden – och säkerhetsorganisationen hör hit. Säkerhetsarbetet regleras av Lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter.

- När riksdagsförvaltningens säkerhetsorganisation skapades år 1983, var personalstyrkan 16 personer. I dag arbetar 42 personer här, varav ett 30-tal är ordningsvakter, säger Göran Forsell, vilken tillträdde som biträdande säkerhetschef år 1992, för att bli säkerhetschef året därpå, och som också är ledamot i Säkforum.

”Inhouseverksamheten” är omfattande inom riksdagen. Här finns en resebyrå – och man kan skryta med ett eget postkontor.

- Riksdagen har en egen tv-produktion, och det är personal från it-enheten som sköter tekniken. Bilderna länkas till Kaknästornet, och därifrån hämtar Svt och andra tv-kanaler materialet, berättar Göran Forsell.

Fokus på Kris- och beredskapsplaneringen
En översyn som gjordes åren 2007/8 synliggjorde behovet av att stärka säkerhetsorganisation på flera sätt, bl a eftersom fokus har ökat på Kris- och beredskapsplaneringen, varför denna nu ligger som en verksamhet utanför själva säkerhetsenheten, och Göran Forsell ansvarar numera för fredstida krishantering i riksdagen. Lennart Gustafsson, vilken tidigare arbetade som bevakningschef här, men som under några år varit säkerhetschef i Södertälje, har återvänt till riksdagsförvaltningen, nu som säkerhetschef. De båda cheferna har ett mycket tätt samarbete.

- Säkerhetsfrågorna har sedan mitten av 1990-talet prioriterats inom riksdagsförvaltningens budgetprocess. På så vis går säkerheten in i den ordinarie verksamheten, och står inte för sig, poängterar beredskapschefen Göran Forsell.

- Vår främsta uppgift är att säkerställa att svåra händelser hanteras på ett professionellt sätt, och det inkluderar att nyckelpersoner ska skyddas. Arbetet sker i samverkan med ansvariga myndigheter och med regeringskansliet, säger han vidare, och konkretiserar med det aktuella exemplet pandemier.

- Rädslan för den så kallade svininfluensan har nått en orimlig nivå i vårt land, mycket på grund av att medierna blåst upp det hela. I andra länder pratas det om den som en vanlig influensa, och det skrivs inte alls lika mycket om den.

I planeringsprocessen ingår att göra riskanalyser – vilket alla chefer inom förvaltningen gör där verksamhetsrisker finns. Arbetet med kontinuitetsplaneringen görs bl a inom ramen för det så kallade LIS-projektet, vilket satts i gång i syfte att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) i myndigheten. Ledningssystemet baseras på standarden ISO 27001. Sedan i våras är hela förvaltningen också miljöcertifierad – ett arbete som det tog 18 månader att genomföra.

Säkerhetsmedvetna politiker
På Lennart Gustafssons ansvar faller sådant som personsäkerhet, tillträdesskydd och fysiskt säkerhetsskydd, samt utbildningar. För att underlätta arbetet har en personskyddshandbok tagits fram, som grundar sig på risk- och sårbarhetsanalyserna, och som inkluderar resesäkerhet. Alla nya ledamöter får en säkerhetskalender – vilken Lennart Gustafsson är ”pappa” till – i handen vid ett första informationsmöte. Säkerhetsenheten ser också till att information kommer till verksamheten i partikanslierna, bl a får partigruppen besök när de sammanträder på tisdagar.

- Det är värdefull tid för dem, och att vi får ta en halvtimme i anspråk talar för sig självt; politiker vill synas, men i dag är de flesta säkerhetsmedvetna. Dock är det svårt för politiker att minska sin exponering vid torgmöten och så vidare, betonar Lennart Gustafsson.

Efter mordet på Sveriges dåvarande utrikesminister, Anna Lindh, år 2003, är det något fler ledamöter som har haft tillfälligt livvaktsskydd. Det är inte ovanligt att ledamöter får ta emot brev, vykort, mejl och sms vilka framför mer eller mindre allvarliga hot. Alla ärenden registreras och loggas, och vissa går vidare till Säpo.

- Få riksdagsledamöter är rikskända, det är främst de på kommunal nivå som berörs av hot och trakasserier. Vår roll är att analysera vilka hotbilder som kan finnas. Vi arbetar mycket nära Säpo, som bär huvudansvaret för personskyddet, säger Lennart Gustafsson.

Riksmötets öppnande
Ett arbetsår i riksdagen kallas för Riksmöte, vilket alltså pågår året om, men uppehåll görs i kammaren under jul, påsk och sommar. Riksmötet öppnar den tredje tisdagen i september varje år, utom valår då detta sker några veckor senare. Riksmötets öppnande är, säkerhetsmässigt, årets största händelse med en mängd inbjudna gäster. I år öppnar kung Carl XVI Gustaf, Riksmötet år 2008/09 den 15 september, och sedan avger statsminister Fredrik Reinfeldt (m) regeringsförklaringen. För första gången kan allmänheten följa öppnandet via storbilds-tv på Mynttorget.

- Här gäller samverkanskrav även med försvarsmakten avseende det paraderande grenadjärkompaniet samt de beridna eskorttropparna från Livgardet. En bra grund finns i säkerhetsmanualen, den klarar också några förändringar, säger Lennart Gustafsson.

Kammaren största risken
Kammaren – som är riksdagens hjärta, i vilken ledamöterna debatterar och fattar beslut – är alltid fullsatt när heta frågor debatteras, vilket innebär 400 personer på läktaren och 349 på golvet, och den största risken ligger i en utrymningssituation.
Trots att Göran Forsell har arbetat med säkerhet i 16 år är det svårt att bedöma när något är på gång, tycker han. Ibland har han vidtagit åtgärder, men så har debatten nästan uteblivit – men det kan bli ordningsstörningar.

- Inför en utfrågning om dyslexi i utbildningsutskottet år 1994, stod mellan 500 och 600 människor i kö för att komma in, säger han, och påpekar att detta visar på vikten av analyser och samverkan mellan polis och riksdags- samt regeringskansliet.

- I vissa länder har parlamentet avskärmat politikerna från åhörarna med attentatsskydd av olika slag. Det var på förslag även här på 1980-talet, men politikerna sa ifrån – de ville bevara öppenheten.

Egen beredskapsstyrka
På grund av öppenheten så måste säkerhetsenheten kunna hantera alla slags situationer som plötsligt kan uppstå. En brandskyddsledare ansvarar för det förebyggande brandskyddsarbetet, datasimulerade tester har gjorts i kammaren av hur brandrök kan spridas, och utrymningsövningar sker varje vecka.

- Vi övar ledning och roller, samt iscensätter också större utrymningar både med statister och egen personal. Det är livsviktigt att talmannen och andra nyckelpersoner vet exakt vad de ska göra för att få ut folk i en utrymning, säger Lennart Gustafsson.

På vissa ställen i Riksdagshuset har vattensprinkler installerats, och en brandsäker hiss finns, som transporterar åhörare från kammarens läktare ner till entrén. Riksdagsförvaltningens larmcentral är bemannad dygnet runt, och en egen beredskapsstyrka finns i form av de egna ordningsvakterna.

- Våra ordningsvakter håller den allra högsta nivån – de är både sjukvårdsutbildade, och har utbildats till att använda den rökdykarutrustning som finns här, säger Göran Forsell.

- Våra egna ordningsvakter räcker inte till. En upphandling gäller för närvarande med Svensk Bevakningstjänst, som bland annat bemannar säkerhetskontrollerna och läktarna i kammaren, fyller Lennart Gustafsson i.

Sedan mitten av 1990-talet har ett radiosystem från Motorola flitigt använts. För en säker kommunikation mellan väktare och blåljusmyndigheter driftsätts nu Radiokommunikationssystemet Rakel.

Säkerhetsprövning
För att inga personer som är belastade med grov kriminalitet eller har begått terroristhandlingar ska kunna ta anställning eller arbeta som konsult i verksamheter där de får tillgång till sekretessbelagda uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet så är ett antal anställningar inplacerade i säkerhetsklasserna 1-3 och i 14§ mot terrorism.

- Inom riksdagsförvaltningen är Cirka 150 personer placerade i säkerhetsklass eller i 14§ mot terrorism, de flesta i klass 3, förklarar Göran Forsell.

- Vi gör tusentals registerkontroller varje år. Om det blir en träff så fattar en nämnd beslut om förseelsen ska lämnas ut som ett underlag till beslut för anställning eller ej. Det är en rutin som gäller alla myndigheter, säger han vidare.

Flygplatskontroll
Varje år besöker hundratusentals människor riksdagen – inklusive cirka 20 000 skolelever – för att lyssna på debatten i kammaren, och för att delta i en guidad visning. I genomsnitt tas 183 besökare emot i timmen. För att bättre kunna kontrollera besökarna byggs entréerna om. Allmänhetens entré, på Riksgatan 3, har redan utrustats med sådan säkerhetsteknik som används vid flygplatskontroller med röntgen och bågar. Hösten 2009 ska även entrén till Riksgatan 1 vara ombyggd med denna teknik.

- Nivån på kontrollen är fastslagen av riksdagsstyrelsen, och vi kan gå upp i nivåer om det behövs, förklarar Lennart Gustafsson.

- Vi har tittat på andra länders lösningar. Exempelvis i Holland hade enpersonsslussar installerats, men de togs bort eftersom detta upplevdes som för hård kontroll av besökarna, säger han vidare.

En enkätundersökning skickades ut i juni i år till lärare och andra ansvariga för besöksgrupper, som besvarade frågor bl a gällande hur de upplevde inpasseringen som helhet, samt säkerhetspersonalens bemötande och agerande i säkerhetskontrollen. Betyget som respondenterna ger är överlag mycket gott: de flesta svarar att de upplevde information och personalens agerande vid kontrollen som bra, eller mycket bra.

EU ordförande
Den 1 juli 2009 tog Sverige över ordförandeklubban i EU. Formellt faller ordförandeskapet på regeringen men även riksdagen står som värd för flera konferenser – de flesta hålls i Stockholm, t ex den största, Cosac, som är ett samarbetsorgan och diskussionsforum för de nationella parlamentens EU-utskott.

- Cosac pågår mellan den 4 och 6 oktober med cirka 300 deltagare. Då ska all service fungera perfekt – inklusive säkerheten, avslutar Göran Forsell.

Av. Inger Wiklund