Tingsrättens lokaler med de många gångarna och prången är svåra att övervaka. Vi har inte resurser för att genom närvaro av personal hålla ständig uppsikt över alla delar av lokalerna.
- Med videoövervakning kan vi snabbare upptäcka om någon tar sig in obemärkt eller om det blir stökigt någonstans i byggnaden, menar Per Grevesmühl.
För tingsrätten var det framförallt viktigt att få en överblick över händelseförlopp snarare än att få bilder där eventuella gärningsmän går att identifiera. Därför sitter nu ett tjugotal kameror runtom i fastigheten. I det PC-baserade videoövervakningssystemet Multieye från Bewator kan nu personalen i receptionen följa vad som händer från PC-skärmen. Jonik Säkerhetsteknik AB, som installerade systemet, har hjälpt tingsrätten att kombinera bilder från olika kameror så att de visas tillsammans på skärmen. Personalen kan därmed enkelt följa händelseförloppen från olika delar av byggnaden på samma skärm.
− Vi rekommenderade Multieye därför att det är en bra så kallad hybridlösning som tillåter både analoga kameror och IP-kameror i samma system, berättar Fredric Öjebrandt, VD vid Jonik.
- IP-kameror är något som kommer att bli allt vanligare i framtiden. I nuläget har tingsrätten valt att endast ha analoga kameror men allt är förberett för att kunna sätta in en IP-kamera exempelvis i receptionen om behov uppstår.
Utöver videoövervakningssystemet har tingsrätten även förstärkt säkerheten vid ingångarna. Både huvudentrén och garageinfarten är utrustade med Simplebus porttelefoner med videokamera.
− När åtalade kommer till tingsrätten i häktesbil är vi uppmärksammade på vad som händer, berättar Rosmari Dahlbeck, receptionist vid tingrätten.
- En gång observerade jag att en åtalad slängde något i återvinningstunnan vilket vi följde upp. Det visade sig bara vara en cigarett den gången men det hade kunnat vara något otillåtet föremål som inte får vara där, exempelvis ett vapen.
Att säkerheten nu har skärpts är också en följd av den nya lag som innebär att Örebro tingsrätt som enda tingsrätt i landet ska få pröva om en livstidsdömd person i stället ska få ett tidsbestämt straff. Idag har Sverige ungefär 150 livstidsdömda fångar varav fyra kvinnor. Ett fyrtiotal fångar har redan avtjänat minst tio år av sitt straff och har nu möjlighet att få sin sak prövad i domstol, något som tidigare inte varit möjligt.
− Vi räknar med att samtliga livstidsdömda, som avtjänat minst tio år av straffet, kommer att vilja ta upp en prövning, säger Per Grevesmühl.
- Handläggningen av den nya ärendetypen vid tingsrätten ställer extra höga krav på säkerheten vid domstolen. Med det nya videoövervakningssystemet och andra säkerhetshöjande åtgärder är vi väl förberedda, kommenterar han avslutningsvis.