Unisys biometriska undersökning avslöjar dessutom att fingeravtrycksskanning rankas långt högre i konsumenternas förtroende än mindre kända biometriska lösningar som ansiktsskanning (44 procent säger sig vara komfortabla med denna metod) och skanning av blodkärl i handen (38 procent).

Konsumenter i Malaysia, Australien och Storbritannien, är mest positiva till biometriska metoder. Konsumenter i dessa länder är även positivt inställda till identifieringsmetoder som andra delar av världen är skeptiska till.

I Hong Kong misstror man de flesta autentiseringsmetoder, där ibland PIN-koder och personliga lösenord, samtidigt som man är positiv till fingeravtrycksskanning.

Undersökningen, som utgör ett led i den övergripande Unisys Security Index, drar även slutsatsen att kortbedrägerier och bedrägeri där penninglån eller köp körs i falskt namn fortfarande är det som konsumenterna världen över oroar sig mest för. Oro för bedräglig användning av kredit- och betalkort rankas som nummer ett eller två i elva av tretton undersökta länder. Identitetsstöld rankas som den största eller näst största farhågan i tio länder.

- Oron över bedrägerier och identitetsstöld är djupt rotad. Biometrisk identifiering har fått ett mer utbrett stöd bland undersökningens deltagare, även om många företag och myndigheter ännu inte har infört sådan teknik, säger Michael Hjalsted, nordisk försäljningsdirektör i Unisys.

Att undersökningen visar på en ökande acceptans för biometrilösningar är intressant, menar Michael Hjalsted.

- Tilliten för denna teknik högre i regioner där myndigheter och andra organisationer redan har infört sådana lösningar, exempelvis i Malaysia och Australien, och i Storbritannien där dessa frågor är starkt omskrivna i media i samband med det föreslagna införandet av ett nationellt ID-kort, fortsätter Hjalsted.

Unisys Security Index är en undersökning som utförs vartannat år för att mäta konsumentattityder inom viktiga säkerhetsproblem. Över 12 000 individer över hela världen besvarar frågor relaterande till fyra säkerhetsområden: finansiella, nationella, Internet och personlig säkerhet. Resultatet presenteras med en skala från 0 till 300, där 300 representerar högsta nivå av upplevd oro. Respektive undersökning kompletteras dessutom med olika nischämnen, denna gång med attityder till biometriska autentiseringsmetoder.

Det finns intressanta geografiska skillnader med betydligt högre grad av oro i vissa regioner. Exempelvis är Brasilien, Hong Kong och Malaysia områden där man oroar sig mest för specifika säkerhetsämnen, medan fyra EU-länder - Holland, Frankrike, Belgien och Italien - känner betydligt lägre oro.

Ytterligare slutsatser från undersökningen är att invånare i Brasilien och Hong Kong är mest bekymrade över säkerhetsproblem, mer än dubbelt så mycket som Holland.

Vidare visar konsumenter i Spanien en dramatisk ökning när det gäller oro över säkerheten, och den största förändringen mot minskad oro står Belgien för. I Frankrike och Holland oroar man sig knappast alls över personlig säkerhet.Tyskar är mest bekymrade över identitetsstöld tätt följda av konsumenter i Hong Kong. Italienarna är minst bekymrade över identitetsstöld.

Fransmännen är minst bekymrade över möjligheterna att fullgöra sina finansiella förpliktelser, samtidigt som Hong Kong-borna är mest bekymrade. Internetsäkerhet förblir en lägre övergripande oro jämfört med andra undersökta områden; däremot visar fyra av sex europeiska länder en ökning jämfört med tidigare studier.

Föga förvånande givet minnena från utbrottet av SARS-epidemin uttrycker Hong Kongs konsumenter stor oro för epidemier. Även Brasilien uttrycker stor oro över epidemier.

Michael Hjalsted påpekar att det är viktigt för globala företag att beakta dessa skillnader när man inför säkerhetslösningar i syfte att öka kundernas förtroende.
- Dessutom blir riskhanteringen alltmer utmanande i spåren av finanskrisen och det ömsesidiga globala beroendet. Vi förutser en ökning av bedrägerierna när konjunkturen vänder om företagen inte ser över sina säkerhetspolicies och IT-investeringar. De måste beakta driftsättning av biometriska säkerhetslösningar, samtidigt som det krävs införande av stringenta regler och procedurer, säger Hjalsted avslutningsvis.