IT-säkerhetsföretaget McAfee har nu identifierat 300 000 farliga datorprogram, eller bitar skadlig kod. Skadlig kod är ett samlingsnamn för en hel rad olika sabotageprogram och andra elakheter som infekterar datorer världen över och som ofta installeras utan datoranvändarens vetskap.

Olika typer av farliga program:*
-Trojanska hästar. Program för datastöld eller dataintrång, som installeras i smyg på datorn och kan sedan användas för diverse tvivelaktiga ändamål. Trojanska hästar kan användas som värd åt andra skadliga program för att undvika att upptäckas. Namnet kommer av den trojanska hästen som nämns i Iliaden och Odysséen. De grekiska krigarna tog sig in i Troja dolda i en jättelik trähäst som trojanerna trodde var en gåva.

- Botar. Program som utför rutinmässiga arbetsuppgifter utan mänsklig övervakning och som kan användas för olika brottsliga aktiviteter som att samla in lösenord och användarnamn. Vissa botar kan även fjärrstyras genom så kallade botnets, nätverk av sabotageprogram

År 2000 fanns det 50 000 program för skadlig kod, den siffran ökade till 100 000 under 2003. I augusti förra året spräcktes 200 000 gränsen och idag, ett år senare, är vi snart uppe i 300 000 program för skadlig kod.

- Phishing. å kallat lösenordsfiske på svenska. Phishing är ett fenomen som finns i många olika former, ett vanligt exempel är ett e-mail vars innehåll syftar till att lura mottagaren på användarnamn och lösenord till t.ex. sin Internetbank. Phishing har uppmärksammats flitigt i media på senare tid då flera kända webbsajter och banker drabbats av phishing-attacker mot dess användare och kunder.

Adware. Oönskat annons- eller reklamprogram som hämtar annonser till användarens dator genom internet. Programmet levereras ofta tillsammans med gratisprogram och installeras i smyg när gratisprogrammet installeras på datorn. Detta nämns ofta i kontraktsvillkoren för gratisprogrammet, men de flesta användare läser inte villkoren.

Spyware. Precis som ovan nämnda elakheter installeras spyware, eller så kallade spionprogram, i de flesta fall utan användarens vetskap och kartlägger sedan datoranvändarens surfbeteende, till exempel vilka webbsidor som besökts, eller letar lösenord och andra konfidentiella uppgifter.

* Källa: Computer Swedens språkwebb - http://cstjanster.idg.se/sprakwebben/