Upplands Väsby ligger strax norr om Stockholm och har 39 000 invånare. Drygt 3 000 av dem går i skolan. För några år sedan kostade skadegörelsen på skolorna kommunen mellan 2 och 2,5 miljoner kronor om året. Det föranledde en diskussion om att sätta upp säkerhetskameror.
- Vi fick uppdraget av kommunledningen att ta reda på vad vi kunde göra. Hösten 2007 åkte
vi till Visby för att se hur de hade gjort där, säger Sören Svanäng, anläggningsingenjör på förvaltningen för teknik och fastighet på Upplands Väsby kommun.
I början av 2008 gjordes en upphandling. Niscayah vann och under sommaren installerade företaget sammanlagt 115 kameror på tio skolor. Utdelningen kom omedelbart: skadegörelsen minskade redan när kommunen satte upp skyltar på skolorna om att området skulle övervakas.

Högtalare och strålkastare
Sören Svanäng menar att konceptet är förebyggande snarare än för att upptäcka och sätta fast någon. Kamerorna har rörelsedetektorer och jämte kamerorna sitter en strålkastare.
- Strålkastarna ska få folk att haja till och undra var som händer. Det är mest för att få en reaktion.
Vid ungefär hälften av kamerorna finns också en högtalare. Kamerorna har videoanalys och systemet reagerar på om någon passerar ett avgränsningsområde eller uppehåller sig i en inritad zon invid husfasaderna. När det inträffar slås strålkastaren igång och det går ett larm till Niscayahs säkerhetscenter. Där kollar en operatör direkt vad som händer. Kommunen har formulerat en instruktion som operatören ska följa. Om det verkar vara skadegörelse på gång uppmanar operatören genom högtalaren att personen eller personerna ska avlägsna sig. Han eller hon kan också tillkalla väktare.

1,3 miljoner om året
Kamerorna är alla Bosch 495-VDN - analoga, vandalsäkra och med fast optik.
- Visserligen är de analoga, men funktionsmässigt ligger de väldigt långt framme. Det är
dag/natt-kameror och de funkar utmärkt, säger Jan Eidewing, produktionsledare på Niscayah i
Stockholm.
Kamerorna är anslutna till kommunens nätverk via videoservrar.
- Vi arbetar med att få digitaliserade, realtidsoptimerade funktioner och tjänster. I det här fallet är det bara en uppgradering till nätverkskameror som saknas för att systemet ska vara helt digitalt, säger Jan Eidewing.
Upplands Väsby har ett leasingavtal med Niscayah och betalar ungefär 1,3 miljoner kronor om året. Avtalet gäller på fem år. Under 2009 sänktes kostnaderna för skadegörelse på skolorna från drygt 2 miljoner till ungefär 750 000 kronor. Under 2010 gick det ner till 600 000 kronor.
- De pengar som vi har betalt har varit inom ramen för budgeten, vi har inte fått några extra
medel, säger Sören Svanäng.
Den nuvarande kostnaden för skadegörelse plus kostnaden för kamerasystemet är alltså mindre än den tidigare kostnaden för skadegörelse. Då betalde dessutom kommunen flera hundra tusen varje år för väktarrondering.
- Men framför allt har vi tjänat i trygghet, vår devis är tryggt och snyggt, säger Sören Svanäng.

Kollar logg regelbundet
Varje morgon när han kommer till jobbet kollar han den logg som han får skickad av Niscayahs säkerhetscenter. Den består av små klipp från nattens händelser. I genomsnitt detekterar kamerorna en till två händelser per natt och skola. Bara bilder som är tagna när skolan är stängd - det vill säga kvälls- och nattetid - lagras, men via mjukvara kan Sören även gå in och kolla vad som händer i realtid.
- Förutom att kolla igenom loggarna så kikar jag så att alla kameror fungerar. Det är inte så
mycket jobb, sammanlagt en eller ett par timmar i veckan ungefär, säger Sören Svanäng.
Natten före när Detektor är på besök i Upplands Väsby har det inte inträffat någon skadegörelse alls. I loggarna finns bara bilder på några killar med cyklar som uppehåller sig vid skolan utan någon speciell anledning och på katter som springer över skolgården.

Krossat glas dyrast
Sören Svanäng sätter ihop statistik över skadegörelsen. Glaskross är mycket mer kostsamt än klotter. Den värsta månaden under de senaste tre åren var i april 2008 (innan kamerainstallationen) då skadegörelsen kostade 280 000 kronor. Mer än 250 000 kronor av dem var för krossade rutor. Statistiken visar att kostnaderna sjönk med cirka 65 procent direkt när kamerorna installerades. Den skadegörelse som har inträffat efter att kamerorna installerades sker enligt Sören Svanäng antingen under skoltid när inga övervakningsbilder lagras eller mot byggnader som inte kamerorna kan se.
Innan kamerorna installerades var kommunen lite rädda för att skadegörelsen inte skulle stoppas utan bara flyttas och ske någon annanstans, men så har det inte blivit.
- Det är utan tvekan kamerorna som har stoppat skadegörelsen, det måste man säga. Politikerna är väldigt nöjda med det, säger Sören Svanäng.

Svårt att identifiera
När det femåriga leasingavtalet går ut tror han att det kommer att göras ett nytt. Möjligen blir det då säkerhetskameror med bättre upplösning som inte bara kan förebygga utan också identifiera. Med det nuvarande systemet är det svårt, men det har inträffat att väktare tillkallats och hittat de skyldiga.
Sören Svanäng tycker att kamerainstallationen har varit väldigt lyckosam. Den enda invändningen som han har är att det tar så lång tid att få tillstånd från länsstyrelsen. Upplands Väsby har även satt upp kameror på fasaden till det nya badhuset. Men det tog 15 månader att få tillståndet och under tiden slogs bland annat tre stora rutor sönder till en kostnad av 120 000 kronor.
- Vi hade allt klart och väntade bara på tillståndet. Det kändes frustrerande, säger Sören Svanäng.