Erik Grevholm är inte förvånad över den allmänna förvirring som den nyligen publicerade metaanalysen tycks ha skapat.
- Det finns någonting för alla i rapporten och den som har en egen grundinställning om kameraövervakning hittar belägg för den, vare sig det är i positiv eller negativ riktning. Då blir bilden splittrad, vilket vi också har märkt, konstaterar han.
- Det är begripligt även om det självklart inte är en bra och lycklig situation. Men i ämnesområden där det finns mycket starka motsättningar; åsikter och känslor som debatteras mycket, så är det upplagt för olika tolkningar. Brås intresse för kameraövervakning har många år på nacken. Vårt budskap är att förståndigt och rätt använt så är kameraövervakning en bra och väldigt intressant metod att förhindra brott, slår han fast.

16 procent brottsminskning
Enligt metaanalysen har det skett en genomsnittlig brottsminskning med 16 procent där kameraövervakning har utvärderats.
- Vilket innebär att det är högst påtagligt att kameraövervakning har en positiv effekt som brottsförebyggande åtgärd i de fall där en bra utvärdering gjorts, säger Erik Grevholm. Dock är det är enbart resultat av den preventiva effekten som kameraövervakning har på offentliga platser som redovisas i metaanalysen.
- Vi har inte tittat på resultat av brottsminskning på krogar, i affärer och så vidare, säger Erik Grevholm.

Forskarnas idé
David P Farrington, professor i kriminologi vid Cambridge University i England och docent Brandon C Welsh vid Massachusetts University i Lowell, USA, erbjöd Brå att sammanställa den aktuella rapporten.
- Vi tände på idén. Vi fick manus och översatte det till svenska, säger Erik Grevholm. Kostnaden är 7 000 engelska pund. Kostnader för översättning, författande av inledning och tryck tillkom. Detta är avsevärt billigare än om Brå skulle ha engagerat en utredare att göra en svensk studie från grunden.
- Det handlar om att sätta upp vetenskapliga kriterier, jämföra världens alla utvärderingar mot kriterierna, utkristallisera de utvärderingar som håller måttet och räkna samman de enskilda resultaten till nya sammantagna effektmått. Det här är ett mycket tidskrävande arbete och det måste göras av någon som
är kunnig i området, förklarar Erik Grevholm.

Förväntat resultat
Rapporten tar fram vad Brå hade förväntat sig; man hade redan sett flera av studierna som den bygger på och Brå står själva för en studie, gjord på Möllevångstorget i Malmö. Generellt säger resultatet att kameraövervakning fungerar bäst på planerad brottslighet, som t ex på en parkering. På vissa ställen där kameraövervakning installerats så är effekten mycket god, medan den verkar ha uteblivit på andra ställen. I de fall där övervakningen verkar ha haft liten eller ingen (uppmätt) effekt kan orsakerna vara flera.
- Människors kännedom har i flera studier varit låg på grund av dålig skyltning och liten eller ingen övrig information, säger Erik Grevholm.

Människors agerande påverkas
Vad som mäts är hur människor agerar när de vet att de är kameraövervakade, alltså den påverkan detta får på deras kriminella beteende. Brottsförebyggande är att det som skulle kunna hända inte händer på grund av övervakningen.
- Människor påverkas av att de vet om övervakningen. Ingen annan mekanism finns som förhindrar dem att begå brott, förklarar Erik Grevholm.
- Det har föranlett Brå att ta upp detta om information. Dels på platsen i sig, men det måste också göras PR för detta, inte minst i medier, om det ska ha en förebyggande effekt. Här måste de som ansvarar för anläggningen tänka till. Om det gäller ett torg i en stad, ja då kommer det att ha skrivits spaltmeter om det långt innan övervakningen börjar, av de lokala medierna. Gäller det en parkering i ytterkanten av ett område så kanske det är skyltning som gäller, säger han vidare.

Bättre installationer = bättre effekt
Därför behöver inte tekniska förändringar vara så viktiga, anser Erik Grevholm, människor har kanske inte större eller mindre respekt för kameraövervakning idag än på 80-talet.
- I rapporten finns det både goda och dåliga exempel. Men det finns inget som säger att det kommer att fungera så här i framtiden - det går att göra installationerna på bättre sätt. Då blir också effekten bättre, konstaterar han.
- Övervakningstekniken har förändrats, men inte alltid i det enskilda fallet. Det finns anläggningar idag som är likvärdiga med dem som installerades på 80-talet. Den här studien mäter inte brottsutredningar utan den preventiva effekten. I vissa fall spelas ju inte materialet ens in, varför ingen information lagras. Då är ju åtgärden meningslös för brottsutredningar men kan ändå verka brottsförebyggande, säger han vidare.

Analys en förutsättning
Ett gott förarbete med en analys av problemen är en förutsättning för att kameraövervakning ska fungera fullt ut.
- Platsen måste vara strategiskt vald och ha en hög problemnivå. Det gäller att man beslutar inte bara om kameraövervakning ska införas utan också hur, var och när en sådan åtgärd ska införas, säger Erik Grevholm.

Dålig räckvidd
Att kamerorna på grund av dålig räckvidd inte ser hela försöksområdet, som i fallet med Stadsparken i Helsingborg kan vara en orsak till att (den positiva) effekten uteblir helt eller delvis. Hurdan effekt det blir beror också på vilken typ av anläggning det handlar om, liksom platsen den installeras på. Att installationer gjorts där antalet brott redan är lågt och därför inte i någon mening nödvändiga, har förstås också bidragit till att effekten blivit låg just på dessa platser.

Underkänd studie
Bara undersökningen från Möllevångstorget höll måttet vad gäller kriterierna i den nyligen publicerade metaanalysen. När det gäller övervakningen i Helsingborg var det bland annat kontrollområdena som inte levde upp till kraven.
- I Stadsparken övervakades bara gångstigar, medan kontrollområdet var intilliggande "vanlig"
stadsmiljö. Farrington och Welsh ansåg att kontrollmiljön borde ha varit den icke bevakade miljön i parken. Stadsparken var heller inte särskilt brottsutsatt, förklarar Erik Grevholm.

Stora skillnader mellan länder
Det är stora skillnader mellan Storbritannien och Sverige. Exempelvis finns inga områden i Sverige som motsvarar Public Housing, områden som byggts enbart för den allra fattigaste befolkningen. Också skillnaden vad gäller antalet kameror är stor. År 1996 fanns knappt 5 000 tillstånd i Sverige. I början av år 2002 hade en ökning skett till omkring 6 100 tillstånd och 3 200 anmälningar, enligt Brå. Vilket innebär att det går cirka 300 personer på en kamera. I Storbritannien, vars 60 miljoner invånare övervakas av drygt fyra miljoner kameror, är motsvarande siffra en kamera på 14 personer.
- Där finns en annan mylla för brottsförebyggande åtgärder. Vilket inte är märkligt med tanke på landets historia med den lokala terrorismen som IRA bedrivit. De allvarliga problemen har mjukat upp synen och stimulerat kameraövervakning fram allt för att identifiera människor, säger Erik Grevholm. I Sverige är fokus på den personliga integriteten större.
- Det är ett svårfångat begrepp. I valet mellan att råka ut för brott och kameraövervakning, så väljer de allra flesta övervakning. Men den upplevda risken för brott måste vara stor, annars blir intrånget i den personliga integriteten för stort. Och det vill inte människor, funderar Erik Grevholm.
- Generellt är svenskar rätt positiva till övervakningskameror. En kärna, gissningsvis en femtedel av befolkningen, är dock i olika grad motståndare till övervakning, säger han vidare.

Inga raka svar
Enligt Erik Grevholm är genomgången i metaanalysen inte slutgiltig på något sätt. Brå vill bidra till att kameraövervakning testas ut och att kunskapsunderlag tas fram om hur det går och hur det utvecklas. Men också om det är värt att fortsätta.
- Målet med metaanalysen var att koka ihop resultatet från många olika studier och på detta sätt ge ny kunskap, som ska mynna bland annat i utbildningar på lokal nivå. Vinsten är bland annat att resultaten för de olika studierna blir lättare att jämföra, eftersom effektmåttet är detsamma.
- Metaanalysen ger inga raka svar och många tolkningsfrågor återstår. Men själva har vi inte just nu mäktat med att göra den här jätteoperationen som det innebär att räkna om alltihop, säger han.

Förlorad detaljinformation
En nackdel är att mängder av intressant detaljinformation går förlorad när de enskilda mindre studierna slås samman i en metaanalys. Till exempel kan det i en enda undersökning användas flera olika effektmått för olika brott.
- I Möllevången använde vi bland annat polisanmälda brott och polisens händelserapportering. Vi intervjuade också människor om hur de upplevde tryggheten, men detta kom inte till användning i metaanalysen, utan bara statistiken om anmälda brott, berättar Erik Grevholm.
- Det är svårt att göra finare indelning om antalet brott är under 100, till exempel för hot och misshandel. Sådan information är viktig eftersom vi vill veta vad kameraövervakningen har fungerat bäst på, konstaterar han.

Medborgarplatsen och Stureplan
Metaanalysen är inte på något sätt ett slutgiltigt arbete för Brå vad gäller kameraövervakning. Men den är ett bra utgångsläge för fortsatt forskning här i Sverige. Stureplan och Medborgarplatsen och områdena däromkring är två av de mest brottsbelastade platserna i Stockholms län vad gäller våld på allmän plats. Stockholmspolisen har lämnat in ansökan om att få övervaka dessa. Det överklagades och ärendet ska prövas i högre rätt.
- Om det blir av så kommer det att få stor betydelse. Det är strategiskt viktiga platser i vår huvudstad, de mest nöjesintensiva torgen. Då vill vi vara med och utvärdera försöket. Det blir i så fall väldigt spännande att se om det fungerar och en rolig utmaning att göra en sådan omfattande studie. Det är rejält uppdrag vars erfarenheter skulle få väldigt stor betydelse, avslutar
Erik Grevholm.

Av: Inger Wiklund