Det har snart gått fyra år sedan Stanley snuvade Securitas på Niscayah. Därefter har Securitas satsat på att bygga upp sin teknikverksamhet på egen hand. Detektor har träffat Joachim Källsholm för att se hur arbetet fortlöper och vad som händer i bolaget.

Hur går det med teknikdelen?
– Det går bra, vi har tagit mycket marknad. Jag slog fast ganska tidigt att vi skulle bli den absolut ledande teknikintegratören på marknaden och det har vi inte vikt en tum på. Vi har fortsatt att investera mycket pengar i våra kunder och i vår egen verksamhet. Vid årsskiftet flyttade vi ut vår teknikverksamhet mycket närmare kunderna eftersom det fanns en stor önskan om det. Nu har varje geografisk region egen teknikkompetens och en egen teknikchef. Sedan har vi en organisation bakom som tar hand om alla rikskunder, hela kompetenscentret och partnerstrukturer.

Hur ser affärsmodellen ut?
– Vi säljer i princip inga teknikmoduler eller kameror "up front". Allt ska vara en lösning till våra kunder, det vill säga en faktura, en kontaktperson och en obruten kedja där du som kund köper en lösning för din säkerhet. Det är som ett abonnemang med allt från säkerhetskameror till grindar och vaktkurer – ett Security as a Service-koncept där vi lägger till saker hela tiden.

Hur stor är er teknikverksamhet?
– Vi pratar inte om tekniken enskilt, då framtiden fortsatt är en lösning och där lägger vi vårt fokus, men vår sammanlagda omsättning i Sverige är 4,3 miljarder kronor och 33 procent av våra kundkontrakt har någon slags funktionslösning. Målet är att 46 procent av vår portfölj ska innehålla någon slags teknik 2020 och det är oerhört viktigt för oss.

Koncernens målsättning är att 18 procent av omsättningen ska komma från teknikrelaterade tjänster senast 2016. Varför går det snabbare i Sverige?
– Det går faktiskt långsammare i Sverige. Eftersom vi var mycket tidiga med att fokusera på funktionslösningar har våra befintliga och nya kunder det i sitt "mindset" redan och det har styrt konsumtionsmönstret länge. Kamerorna har blivit var mans egendom, fått bättre kvalitet och fler användningsområden och då minskar också lite av den traditionella bevakningsportföljen. Det gör att teknikdelen ökar procentuellt sett, men den största delen kommer från organisk tillväxt.

Om ni ska upp till 46 procent borde det betyda att väktartjänsterna kommer att minska?
– Vi har 9 620 anställda och jag räknar med att vi kommer att vara över 9 000 anställda även 2020, så det är en marginell skillnad. Vad gäller de 46 procenten så är den uppskattningen gjord utifrån ett "normalläge" men givetvis kan tillväxten komma någon annanstans – till exempel från offentlig sektor som inte jobbar så mycket med funktionslösningar ännu och då sjunker de 46 procenten kanske till 40 procent, men det kan å andra sidan vara bra rent omsättningsmässigt.

Har ni kapacitet att svara på den efterfrågan som finns på kameratjänster och teknikinstallationer?
– Både ja och nej. Vi skulle kunna sälja hur mycket som helst men vi vill ta in kameror i vår egen kameracentral, ha kontroll och minska antalet felaktiga larm. Vi vill bli duktigare på att tvätta larmen för att kunna optimera både med tanke på de som jobbar i larmcentralerna och för våra väktare ute på fältet. Utifrån det perspektivet har vi nog en bra dimensionering i dag. Men om vi ska fortsätta växa så måste vi också fortsätta investera i både personal och utbyggnad och anpassning mot mer sofistikerade SOC-tjänster.

Innebär det förvärv?
– Förvärv är alltid intressant men det ska vara förvärv som passar in och där en viss del av personalen passar in i vår strategi. En gyllene regel är att vi inte köper bolag för att köpa bort konkurrenter – de ska alltid tillföra ett positivt substansvärde i humankapital och kundvärden.

Under vårens konferens om säkerhetsupphandling fick ni ganska skarp kritik för att ni lägger väldigt låga bud (100 kronor för utryckning med inställelsetid på en kvart).
– Jag kan hålla med om att det låter märkligt och det finns många som "skarvar" när de lämnar bud utan att se till totalkalkylen men om du vänder på det; rycken ska ingå i upphandlingar. Är du där på natten så kan rycken ingå priset. Då är 100 kronor fortfarande lågt men det är mycket bättre än noll kronor. Tyvärr är kunskapseroderingen bland en del inköpare enorm, det har skapats en metodik som bygger på att rycken används som ett slags slagträ. Det är ungefär som att be om att skicka med disktabletter om du ska köpa diskmaskiner. Tyvärr handlar det mest om att vara bäst på Excel. Upphandlingarna är ofta baserade på viten och orimliga krav som kan fungera på varuleveranser men inte på säkerhetstjänster och det finns ett behov av mer kommunikation.

Vilken del av Securitas växer snabbast?
– Procentuellt sett är det brand och räddning, där vi omsätter 170-180 miljoner kronor. I det ingår hela vårt systematiska brandskyddsarbete, industribrandkårer, flygplatsbrandkårer etc. Vi är den största utbildaren av de kommunala räddningstjänsterna, vi jobbar med försäkringsbolag och kommuner där vi är uppkopplade mot Rakelsystemet och vi har släckbomber i bilarna. Vi sparar mångmiljonvärden genom att väktarna är snabba på plats och håller ner branden till räddningstjänsten anländer. Det här är jätteintressant för oss och vi håller på med en utredning om hur vi kan gå in i operativ räddning. Vi vet att det i genomsnitt tar 14 minuter för ambulansen att komma på plats. Skulle vi kunna koppla ihop det med vårt Internet of Things-tänk blir det väldigt intressant.

Du tror mycket på Internet of Things.
– Ja, jag tror att IoT kommer att bli jättestort. Vi hållit på med IoT i ett och ett halvt år och suttit i diskussioner med forskare som tror att det kommer att finnas 212 miljarder olika IoT-uppkopplingar redan år 2020 och där ska vi vara med. Jag är orolig för att vi (och branschen) tappar en del uppdrag till förmån för teknik – till exempel kameror – vilket i vårt fall innebär att vi får hundratusentals timmar utan planlagd beläggning varje år. Men jag tror att det finns en jättemarknad på sikt; de av bevakningsföretagen som orkar hålla kvar sin utryckningsverksamhet och "mobile"-verksamhet kommer att gå vinnande ur det här slaget på sikt även om det kostar pengar just nu. De kunder som inte ser att de behöver denna typ av tjänster just nu kommer att inse att bevakningsbolagen blir tvungna att skära ned sin närvaro på vissa orter som oftast redan är drabbade av utflyttning, vilket i sin tur leder till långa inställelse­tider och det glöms lätt bort i tider när alla fokuserar på kostnadsjakt i stället för att titta på totalekonomin.

Betyder det att ni kommer att ge er in på konsumentmarknaden med IoT?
– Vi kommer att bygga partnerskap med andra företag. Vilka det blir vet jag inte i dag men jag sneglar på många intressanta partners. Alla de stora kommer att vara där, det är jag helt övertygad om. Vi har en "roadmap" till 2020 och där är IoT en jätteviktig del. Frågan är när under den här resan som IoT ska kopplas på. Det kanske ska hänga ihop med det vi kallar väntan på räddningstjänsten och väntan på ambulans. Kan vi sköta det i egna larmcentraler, hur ska vi bygga upp världens bästa SOC-plattform där vi är en multispelare som kan ta emot allting? Det här funderar vi mycket på.

Vilka är de andra målen i er plan för 2020?
– Vi har fem tydliga mål för 2020. Vi ska omsätta 5 miljarder kronor, 46 procent av vår portfölj ska innehålla tekniklösningar, vi ska fortsätta stärka vår roll som den ledande teknikintegratören på säkerhetsmarknaden, stärka rollen som ledande inom räddning och brand och slutligen ska vi se till att vi lyckas attrahera och anställa de bästa i branschen. Utifrån de fem målen vill vi ha ett kvalitativt resultat på samtliga punkter där verkligen hela bolaget involveras i processen.

Vilket av målen blir svårast att uppfylla?
– Personalförsörjningen – hur får vi en personalstabilitet, hur minskar vi personalomsättningen? Jag är livrädd för när 2000- och 2010-generationerna kommer upp. Ju längre ner i åldrarna vi kommer, desto högre personalomsättning och det kostar mycket att anställa. Det är en jätteutmaning när folk inte ens vill jobba heltid, det har hänt att personer kommer hit och söker sommarjobb, får jobbet och sedan ansöker om semester direkt...

Artikelförfattare:  Henrik Söderlund