SecurityWorldMarket

2008-11-14

Fortsatt stor ökning av butiksstölder i Sverige

Stölderna i svenska butiker fortsätter öka och svinnet är betydligt högre i Sverige än i övriga Norden. Utslaget per svensk kostar svinnet i butikerna 630 kronor om året, vilket i förlängningen innebär att en tvåbarnsfamilj betalar drygt 2500 kronor mer om året för sina inköp, för att kompensera för svinn. Totalt förlorade handeln i Sverige 5,8 miljarder kronor förra året på grund av stölder och snatterier.

Svinnet i de svenska butikerna har ökat märkbart jämfört med i fjol och är dessutom betydligt högre än i såväl övriga Norden som i Europa totalt. Det visar den årliga oberoende undersökningen Global Retail Theft Barometer, som gjorts på uppdrag av säkerhetsföretaget Checkpoint Systems. I Sverige deltog 17 butikskedjor med sammanlagt 1426 butiker.

I Sverige uppgick svinnet till 5,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,35 procent av butikernas omsättning. Det är en ökning från fjolårets notering 1,32 procent. Sverige har det klart högsta svinnet i Norden och ligger betydligt närmare snittet för det forna östeuropa än för Europa totalt.

Finland har ett svinn på 1,30 procent, jämfört med föregående års 1,32 procent. I Norge är svinnet 1,28 procent, jämfört med 1,26 procent tidigare. Danmark ligger med 1,20 procent kvar på samma nivå som föregående år och hör till de länder i världen som har lägst svinn.

- Stölderna och snatterierna i Sverige motsvarar en "extra beskattning" av de hederliga konsumenterna motsvarande cirka 630 kronor per svensk, säger Louise Alplin, sverigechef för Checkpoint Systems.

Årets rapport visar att svinnet globalt har minskat något jämfört med föregående år. I genomsnitt stal kunder, illojala anställda samt leverantörer och återförsäljare i de 36 länderna för motsvarande 1,34 procent av butikernas omsättning. I reda pengar handlar det om att handeln i de tillfrågade länderna blev av med varor för motsvarande 685 miljarder kronor.

Räknat i procent av butiksomsättningen stjäls det mest i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia. Lägst svinn hade Japan, Österrike, Schweiz, Tyskland och Danmark.

Mest stöldbegärligt är dyra märkesvaror, som antingen är attraktiva att ha eller som är lätta att sälja vidare. Mest attraktivt är produktnyheter. För de mest populära produkterna, som till exempel den senaste Harry Potter-boken och nya DVD-filmer, kan svinnet vara så högt som 8 procent.

Anställda stjäl för allt mer
Svenska handlare bedömer att närmare hälften av svinnet (47,3 procent) beror på kunder som stjäl, medan anställda står för 31 procent av svinnet. Jämfört med föregående års undersökning har kundstölderna minskat något och personalstölderna har ökat med ett par procentenheter. De övriga källorna till svinnet är interna fel, stölder i leverantörs- och återförsäljarledet samt bedrägerier.

Trenden med ökade personalstölder gäller även för övriga länder i undersökningen. I Nordamerika och Latinamerika bedömer handlarna till och med att de anställda står för den största andelen av stölderna.

Skillnaden är signifikant vad gäller värdet av det som stjäls av kunder respektive anställda. De kunder som ertappades under perioden hade i genomsnitt stulit för ett värde motsvarande 2150 kronor. Det genomsnittliga värdet av det som anställda ertappades med att stjäla var över fem gånger större: 12073 kronor. Skillnaden är ännu större i Europa, där ertappade anställda stal för i snitt 20 613 kronor. Orsaken är framför allt att storskaliga bedrägerier är mycket vanligare i Europa än i andra delar av världen.

Minskande satsningar på stöldskydd
I Europa spenderades 0,34 procent av butiksförsäljningen, eller 66,2 miljarder kronor på stöldförebyggande åtgärder. Det är en minskning jämfört med 2007. I Sverige investerades cirka 1,4 miljarder kronor på stöldförebyggande åtgärder. Sammantaget med kostnaderna för svinnet - 5,8 miljarder kronor - uppgick därmed den totala kostnaden för svinn och stöldförebyggande åtgärder till drygt 7,2 miljarder kronor.

- Det är alarmerande att satsningarna på stöldskydd minskar samtidigt som stölderna och bedrägerierna ökar. Räknar man in även kostnaderna för stöldförebyggande åtgärder ökar den "extra beskattningen" av varje svensk visserligen från 630 till nästan 780 kronor per person. Att spara in på stöldskydd är ändå kontraproduktivt. Det är tvärtom så att satsningar på stöldförebyggande åtgärder leder till en lägre totalkostnad i slutänden genom minskat svinn. Detta gäller särskilt nu när vi går in i en ovanligt kraftig lågkonjunktur, vilket tyvärr innebär en risk för att butiksstölderna ökar ytterligare, säger Louise Alplin.

Nästan en tredjedel av de 50 mest stulna produkterna stöldskyddas inte alls av handlarna. Generellt stöldskyddar europeiska handlare en mindre andel av sina varor, jämfört med handlare i stora delar av övriga världen.

För de varor som stöldskyddas är elektroniska varularm den enskilt mest använda metoden. Det användes för närmare 40 procent av produktlinjerna. Låsta skåp eller lådor samt produktlarm användes för 16 procent av produkterna i Europa.

- Jag hoppas att den här rapporten ska ge svenska handlare ökade kunskaper om trenderna när det gäller svinn och om vad man kan göra för att bekämpa det. Årets undersökning visar att det finns ett fortsatt stort behov av att skydda varorna i butik, säger Louise Alplin.



Leverantörer
Till toppen av sidan