Skolbyggnader är den typ av offentlig byggnad i Sverige som oftast drabbas av avsiktligt anlagda bränder. Förekomsten av dessa bränder har enligt artikeln "mer eller mindre fördubblats under de senaste 10 åren" och uppgår idag till 230 rapporterade incidenter per år.

Forskarna studerade 20 svenska kommuners förebyggande arbete mot anlagda bränder. Syftet var att "identifiera och beskriva metoder och insatser som bevisligen kan minska förekomsten av avsiktligt anlagda skolbränder". 13 av kommunerna i studien hade lyckats skära ner antalet bränder mellan 2005-2011. Forskarna använde sedan så kallad kvalitativ komparativ analys för att identifiera kombinationer av åtgärder som tillsammans ledde till en förebyggande effekt.

Analysen visar på att två olika strategier som användes i svenska kommuner hade en minskade effekt när det gäller anlagda skolbränder. I båda strategierna ingick "sektoröverskridande samarbete som etablerats särskilt för att lösa problemet med avsiktligt anlagda skolbränder" och "utökad sekundär social prevention". Forskarna noterar dock dessa två åtgärder inte räcker utan måste kombineras med "antingen kameraövervakning eller patrullering av väktare, polis eller brand- och räddningspersonal".

De typer av sektoröverskridande samarbete som forskarna observerat "bestod av samordning av insatser, aktiviteter, uppgifter och resurser mellan flera aktörer". Bland aktörerna som nämns finns skola, socialtjänst, räddningstjänst och polis. Viktigt är att samordningen skedde på ett sätt som "specifikt relaterade till problemet med avsiktligt anlagda skolbränder och syftande till att förebygga dem".

Enligt forskarna måste det sektoröverskridande samarbetet kombineras med utökad sekundär social prevention. Med detta menas "intensiva och långvariga insatser som är utformade för och riktade mot individer eller grupper som riskerar att ägna sig åt avvikande beteenden". Exempel på detta är återkommande heldagsmöten och utbildningstillfällen där företrädare för den kommunala räddningstjänsten träffar skolor, skolklasser och studentgrupper.

Forskarna menar dock att sektoröverskridande samarbeten och utökad sekundär social prevention inte är tillräckligt. För att få effekt måste dessa åtgärder kombineras med situationell prevention i form av antingen kameraövervakning eller patrullering av exempelvis väktare.

I artikeln påpekas det att de "resultat som uppnåtts, åtminstone för tillfället, endast gäller för större kommuner, av den enkla anledningen att det inte är möjligt att på ett tillförlitligt sätt kontrollera resultaten av särskilda åtgärder utan ett tillräckligt stort urval av fall med anlagda skolbränder". Forskarna menar dock att deras resultat är i linje med tidigare forskning om anlagda skolbränder.

Källa: