Många slutkunder i Skandinavien använder andra generationens nätverkskameror.

– Kamerornas hårdvara och prestanda är ofta tillräckligt bra men förståelsen för hur man kan jobba med bilder och hantera komprimeringen kan brista. För använder du rätt slutartid och ställer in en kamera på ett bra sätt så kommer du till syvende och sist att få en bra bild, säger Anders Karlsson, produktansvarig för säkerhetsprodukter i Norden på Bosch Building Technologies.

I dag säljs tredje och fjärde generationens nätverkskameror och nästa år kommer den femte.

Kan ha olika syften

Anders Karlsson menar att de olika kameratillverkarna är ungefär lika duktiga på att producera säkerhetskameror.

– Visst är det jättebra med många pixlar förutsatt att du kan använda dem till någonting men idag ligger stort fokus på att ha rätt kamera på rätt plats, säger han.

För att kunna identifiera en person eller ett objekt vill användaren ha så bra bildkvalitet som möjligt men det finns också situationer där det räcker att kunna följa ett skeende.

– Alla kameror är inte alltid tänkta att vara identifieringskameror, det gäller att göra strategiska val vid installationen. Områden där det nästan alltid passerar in folk som i butiker, banker, passerkontroller, grindar, portar och så vidare – där försöker du få högupplöst video så att du alltid kan identifiera objekten. Däremot fungerar lägre upplösning på platser där du bara vill kunna övervaka något som händer, säger han.

Med duktiga kravställare (slutkunder, konsulter och systemintegratörer) som har vana och kompetens och designar lösningen utifrån en behovsanalys blir det ofta bra lösningar enligt Anders Karlsson.

– De som inte är vana att jobba på det sättet skjuter antingen över målet och levererar en lösning som har ”för hög” eller för låg kvalitet. Det är upp till kravställaren att vara tydlig med sin behovsbild.

Med för hög kvalitet avser han till exempel situationer där identifiering inte krävs, då blir det slöseri med bandbredd att använda hög upplösning med många bilder per sekund.

Arenor kräver mer

Utomhus kombineras ofta fasta och rörliga kameror och de rörliga ska normalt ha så hög upplösning som möjligt. Anders Karlsson betonar också att till exempel arenor har krav på hög upplösning och ska kunna identifiera personer.

– Där är du tvungen att alltid spela in i högsta upplösning och kunna gå in och titta på materialet, men då får du helt enkelt bygga visningsutrustningen och dimensionera den efter kraven och då blir det ofta väldigt kraftfulla datorer eller dedikerade visningsenheter som har extremt hög prestanda för att kunna rendera högupplöst video i många bild-splittar samtidigt.

Han säger också att det generellt är vanligt att högupplöst video ”croppas” och skalas ner när den visas i klienten eller att till exempel bara lågupplöst video strömmas från en 4K-kamera till klienten fram till dess att operatören väljer att titta på just den kameran eller zooma in – då går det automatiskt över till högupplöst.

– I dag väljer du själv om du vill ha en, två eller tre videoströmmar från din kamera. Du kan ha en videoström med så hög upplösning och så många bilder per sekund som möjligt och så lite komprimering som möjligt för identifiering och bevisändamål. Men den behöver du kanske bara spara någon enstaka dag. Samtidigt kan du ha en annan ström med en annan upplösning och färre bilder per sekund som kanske sparas en månad för att kunna användas för helt andra syften.

Mallarna har blivit bättre

Dåligt ljus och inte minst motljus gör det svårare att få bra bildkvalitet.

– Om du har en kamera i en motljussituation måste bilden återges bra både för pixlarna med ljusa och mörka partier samtidigt. Det görs genom att använda olika slutartider för olika pixlar i bilden samtidigt. Men det kan ge vissa negativa effekter, till exempel om en person rör sig snabbt in i en entré där du har kraftigt motljus – då kan du få tre bilder av samma objekt, säger Anders Karlsson.

Han anser att tillverkare av både kameror och mjukvara har blivit bättre på att skapa fördefinierade mallar för att kamerorna ska leverera bra bildkvalitet. Ofta finns 8–10 mallar, till exempel för motljus, snabba rörliga objekt, trafikmiljöer och detaljhandel.

Ytterligare en sak som hjälper till att förbättra bildkvaliteten är videoanalys.

– Med videoanalysen optimeras bildkvaliteten där det till exempel finns rörelser och där man förväntar sig att det finns ett objekt som kräver bra bildkvalitet. Det kan till exempel vara ett ansikte eller registreringsskyltar. Genom videoanalysen väljer du då att komprimera videon mindre i de områdena. Så både för oss och för andra tillverkare är videoanalysen inte bara till för att rendera larm och händelser utan för att optimera bildkvalitet och hålla ner bandbredd, avslutar Anders Karlsson.