I dag finns det mer än en halv miljon larmanläggningar i Sverige och ungefär 95 procent av dem går på något sätt genom det analoga nätet. De senaste åren har det skett en drastisk förändring – mobiltrafiken ökar kraftigt medan den fasta telefonin minskar. Teleoperatörerna har sedan länge anpassat sig till denna förändring och investerar i de mer lönsamma och snabbväxande mobilnäten – inte i det analoga telenätet.

Telenätet digitaliseras
– Många har haft en överföring via telenätet och kompletterat med GSM-sändare som reserv. Då är det fortfarande analog tonsignalering vi talar om och det får större och större problem, säger Peter Sääv.
Han menar att larmöverföring över det analoga nätet blir mer och mer problematiskt dels för att vissa kopplingsstationer försvinner på grund av att det är dyrt att underhålla och reparera, men också för att larmen måste ta olika vägar beroende på att det analoga nätet har blivit ”digitalt”.
– Kommunikationen går olika vägar. Redan i första kopplingspunkten kan signalen konverteras till digitalt, sedan transporteras den med ettor och nollor till nästa och där kan den bli analog igen. Den anpassas för att inte ta mer utrymme än vad som behövs. Processen gör att det blir en stor risk att larm inte presenteras på rätt sätt. När det kommer fram till larmcentralen kan det ha blivit så förvrängt att larmcentralen inte vet varifrån det kommer och vad det är. Telenätet är inte analogt lägre, det är digitalt, säger han.
– Mitt råd är att gå över från GSM till datatrafik, det vill säga IP-larm. Det är en bättre lösning än att köra data över en ljudkanal, säger Tommy Ljunggren, utvecklingsansvarig för det mobila nätet i Norden och Baltikum på Telia Sonera.
Fredrik Tibblin är Key Account Manager för M2M/Telematics på Telenor. Han menar att det uppstår en osäkerhet om man tar ett fastnätsoptimerat larm som har fungerat och lyfter över det i mobilnätet utan att göra någon justering.
– De larmprodukter som finns ute har ju haft ett arv av det fasta nätet. Alla larm gick genom det fasta nätet tidigare. Teknikstandard och lösningar är framtaget efter det. Sedan när man lyfter över det till mobilnätet och inte anpassar parametrar och inställningar i larmlösningen efter mobilnätens tekniska krav kan osäkerhet uppstå. Man använder olika codecar och delar som fungerade väl för tal, men via tonöverföring kanske samma larm som gick igenom i det analoga nätet inte fungerar i GSM-nätet, säger han.

Olika åsikter
Det råder olika uppfattningar inom branschen om hur problematiska förändringarna i telenätet är för larmkommunikationen.
– Problemen ökar men det är inte akut i dagsläget. På sikt tror jag att man måste gå över till IP, men det är inte problemfritt heller, säger Per-Martin Hedström, produktchef för automatlarm på SOS Alarm.
Han medger att SOS Alarm har problem med enskilda larm­anläggningar. Ibland går det inte att ta emot larmropet över huvud taget och ibland går det inte att se varifrån larmet kommer.
Torbjörn Ferndahl är sälj- och marknadschef på Multicom Security. Han menar att problemet ännu är ganska begränsat.
– Multicom använder ett privat nät helt avskilt från telenätet och där finns inte dessa problem alls. Men det finns ett dilemma när man skickar larmkommunikation via det vanliga telenätet. än så länge har jag inte hört om något konkret fall där det har ställt till problem, larmen kommer generellt sett fram genom att larmanläggningen ringer upp ett antal gånger. Sedan finns det säkert tillfällen där larmet inte har gått fram, men det vill ingen berätta om av naturliga skäl.

Du kan läsa hela artikeln i kommande nummer av Detektor Scandinavia. Tidningens tema är just larmkommunikation och där ger bland annat teleoperatörerna och larmcentralerna sin syn på saken.