Seriebrottslighet som exempelvis är inriktad på grova rån och stölder mot handeln och transportnäringen är ett allvarligt samhällsproblem. Här inbegrips hot och våld mot oskyldiga människor som försöker sköta sina jobb. Möjligheterna att gripa de som begår dessa brott är goda om vi bara använder de befintliga verktyg som finns tillgängliga på rätt sätt. Bilder från säkerhetskameror är i sammanhanget det allra bästa verktyget då de kan utgöra bevis som leder till fällande domar.

Säkerhetskameror har till följd av digital teknologi genomgått en revolutionerande utveckling. Kvaliteten på bildmaterialet från moderna säkerhetskameror är mycket hög, oavsett om bilderna tagits i dagsljus eller i totalt mörker. På lagstiftningsområdet får vi den 1 juli en ny kameralagstiftning som kommer förenkla för exempelvis butiker och varuhus att skydda sig mot stölder. Sammantaget betyder det tillgång till att allt fler och allt bättre bilder på personer som begår brottsliga handlingar. Säkerhetskameror kommer därför att bli polisens främsta vapen. Så långt är allt bra

Ett problem är dock att det förståeliga integritetsskydd för hederliga människor även omfattar seriebrottslingar, alltså personer som upprepade tillfällen begår brottsliga handlingar. Det medför nämligen att många brott förblir ouppklarade, då gärningsmännen, trots att de har fångats på bild upprepade gånger, inte kan identifieras. Vi menar att polisen bör få möjlighet att sprida bilder via olika typer av medier när det handlar om misstänkta seriebrottslingar som vid flera tillfällen fångas av säkerhetskameror i samband med att de begår brott. Det räcker inte med att bara poliser får möjlighet att se säkerhetskamerornas bilder.

Av de brott som TV­programmet "Efterlyst" visat i sina inslag har tre av fyra ärenden kunnat klaras upp. Det har vid upprepade tillfällen inträffat att gärningsmän ringt till programmet och anmält sig själva. Utan att göra någon jämförelse med polisens uppklaringsprocent, kan man dra slutsatsen att information till allmänheten är nyckeln till att identifiera misstänkta brottslingar och säker identifiering är en förutsättning för att lyckas med brottsuppklaring.

Om inte samhället ska förlora kampen mot seriebrottsligheten måste polisen sluta hemligstämpla bilder på misstänkta seriebrottslingar. Konkret föreslår Säkerhetsbranschen att polisen ska ges möjlighet att rutinmässigt publicera bilder på personer som är misstänkta för seriebrottslighet. Förslaget syftar till att göra Sverige till ett tryggare land. Samhället behöver en lagstiftning som värnar den som utsätts för brott och inte – som i dag – skyddar de som begår brott.

I dag är det så att mängd­ och seriebrottslighet inte utreds trots att det finns bra bilder på misstänkta gärningsmän. Yrkesbrottslingar vars seriebrottslighet drabbar exempelvis handeln tillåts operera fritt vilket självklart skapar en stor frustration hos drabbade näringsidkare.

Den nya kameralagen innebär fler operativa säkerhetskameror i samhället och därmed också fler bilder på misstänkta brottslingar. Med dagens lagstiftning innebär det att polisens uppklaringsprocent sjunker, eftersom kamerorna kommer att upptäcka fler brott och fler gärningsmän samtidigt som polisens utredningsresurser är oförändrade. Får polisen möjlighet att ta emot tips från en bred allmänhet efter att ha publicerat bilder på grova brottslingar ökar chansen att lösa brott och lagföra seriebrottslingar. Då är mycket vunnet för samhället.

Polisens möjligheter att vara effektiva i sin brottsbekämpning är väsentligen avhängigt på verktygen och befogenheterna hur de får använda dem. Det krävs ett nytt tänk om vi ska kunna bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i samhället. I det ligger att ta vara på befintliga resurser och att ha lagstöd för det.