Skop har på uppdrag av Security User (SecurityUser.se) och tankesmedjan Säkerhet för Näringliv och Samhälle (SNOS) telefonintervjuat 300 slumpvist utvalda kommunal-, landstings-, och oppositionsråd. Intervjuerna gjordes under februari 2012.

Hälften av de intervjuade (50 procent) tycker att det mest negativa med säkerhetskameror är känslan av ett övervakningssamhälle. Nästan alla (93 procent) tycker dock att filmer från mobilkameror som publiceras på internet är ett större hot mot den personliga integriteten än material från säkerhetskameror.

Resultatet presenteras på Trygghetskamerans dag
Generellt är män och borgerliga politiker mer positivt inställda till säkerhetskameror än kvinnor och rödgröna politiker.

− Men de allra flesta intervjuade rödgröna politiker, 89 procent, anser att säkerhetskameror kan öka tryggheten i samhället, säger Lennart Alexandrie, grundare av SNOS och vd för AR Media International som utger tidningen och nätportalen Security User.

Han kommer att redogöra för hela Skop-undersökningen tillsammans med Erik Mellenius från Skop under Trygghetskamerans dag den 25 april.

ökar tryggheten i skolor
Hela 82 procent av de svarande politikerna uppger att de tror att säkerhetskamerorna kan öka tryggheten på fotbollsarenornas läktare. 77 procent av de svarande tror också att kameror kan reducera våld, skadegörelse och stölder i skolor.

− En stor majoritet ser kamerans nytta, men det är uppseendeväckande att 23 procent inte anser att kamerorna kan bidra till tryggheten i skolan med tanke på att det finns så många exempel på lyckade kamerainstallationer i utsatta skolor. Det känns väldigt mycket som ett politiskt svar, snarare än ett rationellt personligt ställningstagande, säger Lennart Alexandrie.

Integritetshotet
En mycket central fråga som undersökningen tar upp är säkerhetskamerorna som ett hot mot den personliga integriteten. Här svarar 73 procent att de tycker att kameror kan utgöra en risk för integritetskränkning. 54 procent anser att kamerorna ändå ska få förekomma, medan 16 procent tycker att säkerhetskameror utgör en risk för kränkning om inspelat material kan komma på drift. Drygt en fjärdedel svarade att risken för integritetskränkning är försumbar.

− Lite hårdraget kan man säga att om det inspelade materialet kan skyddas så anser 97 procent av de tillfrågade att integritetshotet är underordnat kamerornas möjlighet att tillgodose säkerhets- och trygghetsbehovet, säger Lennart Alexandrie.

− Det här kan förhoppningsvis leda till att man från politiskt håll ser över lagarna och verkligen lägger tonvikten på skyddet av det inspelade bildmaterialet. Här inbegrips en sträng reglering där det verkligen framgår hur bilderna ska vara skyddade från insyn av obehöriga och att det klart definieras vem som är behörig. För brott eller försummelse när det gäller bildhanteringen måste också stränga straffpåföljder kunna utdömas. Lagen ska avskräcka från slarv eller avsiktlig manipulation. Då är det reella integritetshotet undanröjt även om det fortfarande kan finnas ett känslomässigt upplevt integritetshot, menar han vidare.

Att skyddet av inspelade bilder är viktigt framgår också då 70 procent av de svarande tycker att lagstiftningens fokus bör ligga på det inspelade materialet och inte på kamerorna och var de är placerade.

Kameror på allmänna platser
Inställningen till kamerainspelning på allmänna platser, som exempelvis gator, torg och skolgårdar, är också mycket positiv bland de svarande politikerna. 91 procent anser att man bör få använda kamerainspelning på brottsutsatta platser. 60 procent menar dock att det endast ska få ske om polisen har exklusiv tillgång till materialet. Intressant i sammanhanget är också att 72 procent tycker att det är rimligt att kameror får användas utanför butiksentréer för att öka möjligheten att identifiera butiksrånare.

Majoritet önskar fler kameror
48 procent menar att kameror är brottsförebyggande. Nästan lika många (45 procent) tycker att
det mest positiva är att säkerhetskameror bidrar till att brott kan klaras upp.

Drygt sju av tio (72 procent) instämmer i påståendet att kameror ökar tryggheten och ser gärna en ökad användning av trygghets- och säkerhetskameror. Slutligen fastslås dessutom att en stor majoritet − 93 procent – tycker att mobilkameror är ett större integritetshot än säkerhetskameror.

Källa: Security User.