Den datadrivna studien modellerar de ackumulerade driftskostnaderna för falsklarm i fastighetsportföljer med flera anläggningar, med utgångspunkt i kommunala föreskrifter och avgiftstabeller från 25 amerikanska städer, polisens utryckningsrutiner i 23 städer, federala arbetsmarknadsdata samt faktiska reparationskostnader från leverantörer.

Rapporten tillhandahåller avgörande operativa data som hjälper ansvariga för skadeförebyggande arbete, riskhantering och drift att identifiera var säkerhetsbudgetar i det tysta urholkas. Studien skiljer på synliga kostnader, såsom kommunala böter, och de mer omfattande driftstörningar som uppstår långt innan några kommunala böter utfärdas.

Viktiga uppgifter och slutsatser från rapporten

• Böter är bara toppen av isberget: För en typisk återförsäljare med tio butiker och i genomsnitt tre falsklarm per enhet uppgår de direkta kommunala böterna till 1 220 dollar per år. Om man däremot räknar in obekräftade utryckningar av väktare, logistik kring nyckelhantering för butikschefer samt förlorad arbetstid, stiger den årliga grundkostnaden till 7 230 dollar.

• Brytpunkten för polisens uteblivna utryckning: I 21 av de 23 analyserade storstäderna (däribland Los Angeles, San Francisco och Houston) tillämpar lokala polismyndigheter riktlinjer som innebär att rätten till utryckning vid nödsituationer tillfälligt eller permanent dras in för fastigheter som överskrider ett visst antal falsklarm.

• Exponering i värsta tänkbara scenario: För en aktör med tio butiker stiger risken till hela 37 230 dollar i årligt skadeståndsansvar om varje butik utsätts för ett enda inbrott efter att ha förlorat rätten till lokal polisutryckning.

• Försäkringstomrummet: Studien granskar tydliga kommersiella fall där försäkringsbolag framgångsrikt avslog sexsiffriga företagskrav för inbrott i ett överklagande, eftersom operatören lät deras övervakade larmsystem eller tillstånd upphöra att gälla.

• Kostnaden för det första larmet: Även om kommunala avgifter ofta efterskänks vid det första eller andra falsklarmet, uppstår driftskostnaden redan från första dagen. Ett enda falsklarm medför sammanlagda kostnader på mellan 150 och 500 dollar – oavsett om det handlar om att skicka ut en privat väktare eller att en ansvarig chef måste åka till en tom anläggning utanför ordinarie arbetstid.

Verkliga skadan sker i bakgrunden

– Företag med verksamhet på flera platser betraktar ofta falsklarm som en mindre fråga om regelefterlevnad, eftersom fakturan från kommunen är relativt liten, säger Sean Foley, Chief Revenue Officer på Interface Systems och fortsätter:

– Denna data visar dock att den verkliga skadan sker i bakgrunden. När en anläggning överskrider en kommuns gränsvärde för överträdelser utlöses en operativ dominoeffekt: chefer tas från sina arbetsuppgifter med kunderna, administrativa team lägger timmar på att hantera indragna tillstånd och i slutändan slutar polisen att rycka ut. Vårt mål med rapporten är att visa organisationer hur de kan täppa till dessa riskområden innan de leder till en allvarlig förlust som inte täcks av försäkringen.

Så förändrar videoverifiering utfallen

Rapporten betonar att städer endast utfärdar böter till företag efter att räddningsenheter fysiskt har ryckt ut på ett falsklarm. Interface Systems löser detta genom att låta specialister på fjärrhantering vid företagets amerikanska säkerhetscentral (iSOC) granska videoflöden i realtid precis när ett larm utlöses. Genom att visuellt verifiera säkerheten på platsen innan utryckning sker, kan Interface avfärda 95 procent av alla företagslarm som falsklarm; detta skonar företagen från böter och säkerställer att fastigheterna inte hamnar på kommunala listor över platser där utryckning inte längre sker.