Även om det finns många olika typer av teknologi som kan användas för perimetersäkerhet så menar Gustav Norvik att oavsett vad som används vill kunderna kunna verifiera larmet och det görs bäst med en kamera.

– Tack vare machine learning, neural networks, AI – kärt barn har många namn – så kommer det nu mycket på videoanalysfronten som gör jobbet så bra som man önskar, säger Gustav Norvik.

Kombination alltid säkrast

Frågan om videoanalys är tillräckligt bra för att ensamt utgöra perimeterskyddet har debatterats de senaste åren. Gustav Norvik menar att det beror på kundbehovet – vad kunden vill skydda sig mot och hur mycket pengar den är beredd att lägga.

– Jag skulle säga att för den generella kunden är videoanalysen mogen för det. Vi har gjort mycket tester och videoanalysen är otroligt bra nu, säger han.

Dock är han tydlig med att ju fler sensorer och teknologier du använder för att skydda dig, ju säkrare blir det.

– Gräver du ner sensorer i marken som känner av steg så kan tjuvarna lägga ut en stege och gå på den för att jämna ut trycket över marken och komma förbi på det sättet. Men då tar AI-kameran dig istället. Och vice versa om du går med en flyttkartong över huvudet, om inte videoanalysen indikerar att det är en människa så reagerar sensorerna istället.

Radar kan vara effektivt

Radar har blivit billigare och Gustav Norvik säger att radar fungerar väldigt bra i många applikationer och att Stanley har många olika kunder i många olika vertikaler, allt från bilhandlare till högsäkerhetskunder med radar.

– De kommersiella radars som finns på marknaden i dag detekterar med en maximal räckvidd på allt från 60 till 1 000 meter beroende på vilken typ av radar och kostnad. Det är ett ganska stort område men fördelen är att en radar inte är känslig för mörker, ljus, regn eller dimma. Generellt sett är radar väldigt bra på att detektera men sämre på att klassificera. Därför passar den ofta bra ihop med en PTZ-kamera.

Om en radar detekterar ett rörligt objekt ett par hundra meter bort kan kameran zooma in och ge en bra bild och videoanalysen avgör sedan om det är en människa eller ej. Men det är ingen universallösning utan fungerar olika bra beroende på förutsättningarna.

– Ibland passar kameran som handen i handsken, då är det väldigt kostnadseffektivt och ökar säkerheten enormt. Men om du till exempel har skog och mycket rörelse på platsen kommer radarn detektera hela tiden och PTZkameran kommer fara fram och tillbaka.

Säljer en lösning

A och O är att göra en platsanalys.

– Vi vill förstå kundens behov och förväntan på graden av säkerhet. Vi tittar på sajten; är det kuperat, är det mycket eller lite skog, vilka tider på dygnet handlar det om, är det uppe i norr med snö eller är det i söder och så vidare, säger Gustav Norvik.

Ofta blir det kameror, värmekameror och/eller radar, men det beror också på infrastrukturen med nätverk. Det går till exempel ha många kameror som täcker perimetern istället för en PTZ-kamera.

Gustav Norvik betonar att Stanley både kan erbjuda allt från en enkel lösning till sina mindre kunder till högsäkerhetskunder med stora områden och mycket hög nivå på säkerheten.

– Vi vill inte bara sälja teknologi: ”här är lite coola prylar” och så sätter vi upp dom – vi vill sälja en lösning som blir bra för kunden och där kommer vår larmcentral in i bilden. Om dina sensorer larmar, men det inte finns någon där som reagerar på larmet så blir det meningslöst. Du måste ha någon som kan reagera och verifiera larmet och agera efter instruktion. Till exempel ringa polisen, säger han.

Ett annat exempel är att larmcentralen kan tala direkt till inkräktaren: ”du där i röd jacka, vi ser dig, polisen är tillkallad, lämna området”.

– Det är väldigt effektivt, eftersom inkräktaren då förstår att det inte bara är något automatiskt meddelande. Så fort du får en operatör som kan se video så blir det riktigt häftigt och det ökar tryggheten.

Drönare för larmverifiering

Uppgradering av befintliga kunders perimetersäkerhet är större affär än nya projekt. Många har redan kameror och då bör de utnyttjas för att göra videoanalys, menar Gustav Norvik.

– Videoanalysen behöver bara en videobild och där kan man använda befintliga kameraströmmar så länge som bilden är bra nog. Det spelar ingen roll vilket märke det är på kameran. Kunden kan välja att göra videoanalysen på sajten, i molnet eller så gör vi det i larmcentralen.

Valet har mycket att göra med kundens möjlighet och vilja att skicka videomaterial. Kanske skickas bara video vid larm och då kan Stanley applicera videoanalys på larmbilderna i sin larmcentral. Avslutningsvis nämner han möjligheten att i framtiden använda drönare för larmverifiering.

– Det finns en nyfikenhet på det och det kan finnas lägen där det inte går att dra ström eller kabel till en plats och då kanske man ska flyga med en drönare då och då för att titta till platsen. Men det krävs att frågor om ansvarsutkrävning vid olyckor först och att reglerna blir tydligare innan vi är där.