Den nya säkerhetsskyddslagen trädde i kraft 1 april 2019 och ställer skärpta krav på verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet, som myndigheter, kommuner och företag. Eftersom fler samhällsviktiga verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt räknar säkerhetsbranschen med en växande marknad för perimeter. Men under 2020 kom covid-19 i vägen.

– Offentlig verksamhet som berörs av säkerhetsskyddslagen har hamnat lite efter i sin planering. Precis som många andra har de jobbat hemifrån och inte träffats, vilket betyder att de inte har kunnat göra sina säkerhetsrevisioner i den takt jag tror att de önskar, säger Magnus Cederäng. Han tror därför fortfarande att lagen kommer att bidra till en växande marknad och han är inte imponerad av den nuvarande säkerheten inom kritisk infrastruktur.

– Säkerhetsnivån för att upptäcka ett tidigt intrång är låg. Det sker incidenter i vattentorn och vid olika anläggningar, men det pratas ganska tyst om det. Ofta består perimeterskyddet av ett staket som är olarmat, säger han.

Lager allt viktigare att skydda

En annan konsekvens av pandemin är att e-handeln växer ännu snabbare och det innebär att stora lager behöver säkras.

– Vi går mot en mer e-handelsorienterad värld och vi kommer se en ytterligare ökad e-handel efter det här. Det innebär att det samlas stora värden i lagerbyggnader och det är en målgrupp för oss. Det är oerhört viktigt att göra en tidig upptäckt för då hinner du agera.

Han betonar att om till exempel tjuvar kör in med en hjullastare genom en vägg så är det inte alltid värdet av varorna som stjäls som blir den största kostnaden. Väggarna och produktionen ska återställas och det kan bli väldigt dyrt.

Vad gäller lager – precis som andra applikationer – så finns ingen generell lösning. Allt beror på omständigheterna.

– Vilket värde ska vi skydda, vad ska vi uppnå? Hur mycket tid ska vi vinna åt polisen eller väktarbolaget eller vem det nu är som ska agera på ett olovligt intrång? Sedan finns det alltid en prislapp att ta hänsyn till, säger Magnus Cederäng.

Staketlarm effektivt

Infralogics staketlarmslösning kostar ungefär lika mycket att installera som en lösning med värmekameror – förutsatt att det inte behöver göras grävningar för kommunikation och strömförsörjning för värmekamerorna. Generellt tycker han att staketlarm är bättre och då syftar han på den nya typen av staketlarm som genererar betydligt färre falsklarm jämfört med äldre staketlarm.

– Har du installerat, kalibrerat och satt upp staketlarmet på rätt sätt så får du väldigt få felaktiga larm.

Magnus Cederäng menar att väldigt många perimeterlösningar består av en värmekamera som sätts upp i perimeterlinjen och sedan används videoanalys.

– Vi erbjuder också den typen av lösning. En värmekamera fungerar förträffligt sex månader om året när det är kallt och det är varma människor som rör sig. Men en julidag med 29 grader, då blir det inte så stor konstrastförändring mot asfalt eller gräs och då har videoanalysen väldigt svårt att arbeta, säger han.

Ett staketlarm kombinerat med en PTZ-kamera som kan verifiera larm från staketlarmet tycker han ofta blir en kostnadseffektiv lösning.

– Det finns olika typer av sensorkabel som vi sätter upp, antingen på staketet, eller en kabel som du kan gräva ner och som sedan kan gå upp på staketet. Finns det inte något staket går det att använda nedgrävbara sensorer som du kan sätta som en osynlig barriär också.

Det går även att ha perimeterlinjen släckt och vid rörelse slås lamporna på, vilket dessutom ger bra ljus för en kamera att kunna verifiera vad som händer.

Radar och videoanalys

Radar har blivit billigare de senaste åren och Magnus Cederäng berättar att det också är något som Infralogic arbetar med – särskilt om objektet har ett öppet fält framför sig.

– Markradar fungerar till exempel ypperligt på en flygplats men skulle du sätta den i ett industriområde där det finns en massa byggnader runt omkring så får du problem med radarekon.

Endast säkerhetskameror och videoanalys kan fungera i vissa fall, men någon ska agera på larmen också och det kan bli dyrt om det uppstår många falsklarm, menar Magnus Cederäng.

– Och även om videoanalysen blir bättre och bättre så finns det till exempel insekter som kryper på en lins och får för sig att det är ett bra ställe att bygga bo på. Då får du larm och jag har till och med sett en liten tromb på öppet fält dra upp sand och damm och det fick videoanalysen att tolka det som en människa och larma