För dem som inte var med på den tiden kan det vara på sin plats att berätta vad Falck Security var. Det började med att det statliga bevakningsföretaget ABAB privatiserades. 1992 fick bolaget namnet Partena Security och tre år senare köpte franska Sodexho upp Partena, År 1996 sålde Sodexho bevakningsverksamheten till danska Falck, vilket betydde ännu ett namnbyte, denna gång blev namnet Falck Security som blev bestående fram till 2008 då brittiska G4S köpte verksamheten. Falck Security upphörde när G4S köpte verksamheten 2008 som i sin tur avyttrade verksamheten till Nokas som gav den ett nytt namn Avarn Security, som den heter än idag.

Förvärvade larminstallationsföretag
Falck Security var sålunda vid tidpunkten för artikeln i Detektor Sveriges näst största säkerhetsföretag. Dessutom expanderade bolaget, inte minst genom förvärv av installationsbolag inom säkerhetsområdet. Integrationen av de olika bolagen gick dålig och tidigare väl fungerande larminstallationsföretag gick knappt på styrfart. Enligt Detektors redaktör hade Falck inte heller koll på var i marknadspyramiden de uppköpta bolagen hade sin styrka.

Dålig koll på förvärv
Tanken med förvärven var ju att Falck skulle stärka sig på marknaden för högsäkerhet, men bolagen de köpte var främst verksamma i low end- och mid end-segmenten. Missnöjet bland anställda och ledning i de förvärvade företagen hade lett till många avhopp och att nya företag startades upp av samma människor. Det kommenterades också i ledaren. ”Det är i och för sig glädjande om duktiga företag får chansen ånyo att tillämpa gott entreprenörskatt efter en tid i Falcks tunga grottekvarn”.

Likheterna med TV-serien
Personalflykten omfattade inte bara de förvärvade larminstalltionsföretagen utan också andra, inte minst chefer i det stora säkerhetsföretaget. Allt detta sammantaget föranledde Lennart Alexandrie att i sin ledarartikel att jämföra Falck Huset i Västberga industriområde med Fawltys Towers, hotellet i TV-serien ’Pang i bygget’.

”Båda fastigheterna är vackra och inbjudande. Det är på insidan som problemen uppstår. Precis som i TV-serien finns det dock en ledning som ser saker gå fel, men som inte personligen förefaller ta ansvar för det. Det verkar alltid vara någon annan fel. Hur kommer det sig annars att top management sitter kvar? Jag säger i och för sig inte att Falcks motsvarighet till Basil (Fawlty Hotels ägare, spelad av John Cleese, reds anm.) sitter i Stockhom. Han kanske sitter i Köpenhamn. Poängen är att det finns någon inom Falck som ser vad som sker, men som inte vill ta konsekvenserna”.

Falck skulle behöva en "Sybil"
I artikeln skriver Lennart Alexandrie också att Fawlty Towers förefaller bättre rustat än Falck Huset.

” Basil har inte bara ja-sägare runt sig, hans fru och partner, är snarare hans värsta kritiker. Utan henne skulle överhuvudtaget inte hotellet fungera. Falck skulle behöva en Sybil”.

För de flesta framstod kritiken riktad mot den VDn för svenska Falck Security, Peter Lindegaard. Inte så konstigt, ”då man kunde läsa: ”Toppstyrningen är total. Ingen frågasätter”.

Kritiken mot VDn tydliggörs också mot slutet i artikeln då hans dubbla roll, att leda både Falck Sverige och Falck Security, kritiseras. ”Här kommer säkert en förändring. Idag eller imorgon”.

VDn ringde upp
Peter Lindegaard blev milt sagt upprörd över artikeln som utkom i nummer 6, hösten 1999. Enligt redaktören Lennart Alexandrie, ringde koncernchefen Peter Lindegaard upp honom samma dag artikeln.

– Han var upprörd och undrade om jag önskade ha fortsatt kontakt den näst mäktigaste mannen i säkerhetsbranschen och menade att han borde ha fått läsa artikeln innan den gick i tryck. Jag förklarade att jag gärna har fortsatt kontakt med honom men att ledarartikeln skildrade min åsikt om Falck och att det därför inte fanns någon anledning att skicka den till honom, säger Lennart Alexandrie som under samma dag som tidningen utkom tog emot totalt 55 telefonsamtal med anledning av artikeln.

– De flesta övriga uppringarna var anställda eller före detta anställda som tyckte liknelsen med Basil och Fawlty Towers var klockren.

Självkritik
I efterhand tycker Lennart Alexandrie dock att han för förtjänar lite självkritik.

– Kanske borde jag ha varnat honom innan den kom ut, så att han var beredd på reaktionerna, erkänner han i nästa andetag.

– Men vi hade ett möte några veckor senare och det var en bra konversation. Det lugnade ner sig. Och kanske fick vi betala ett pris för det också, för den offert på annonsering I Detektor som tillskickats Falck för kommande år i Detektor tackade säkerhetsföretagen vänligen nej till. Huruvida ledarartikeln spelade in i det beslutet ska jag dock låta vara oskrivet.

Många som minns
Artikeln blev väldigt uppmärksammad och kommenterades under lång tid framöver.

– För ett fem år sedan var det en VD för ett mindre larmföretag som ringde mig under sommarmånaden för att höra om artikeln fanns kvar och om jag kunde skicka den till honom. Han var en av de företagsledare som sålt sitt företag till Falck och nu ville han visa Fawlty Towers-artikeln för en kollega. Det var bara att skanna in ledaren och skicka den till honom, säger Lennart Alexandrie avslutningsvis.