SecurityWorldMarket

2022-04-08

#Trygghetnu inbjöd till intressanta perspektiv på kamerabevakning

Matt Ashby framhöll att studien visade att chanserna att klara upp brott var 25 procent större när det fanns användbara bilder från säkerhetskameror.

#Trygghetnu arrangerades igår på Clarion Hotel Stockholm . Det var tredje gången gillt som gällde, då pandemin avvisat arrangemanget under såväl 2020 och 2021.

Kamerabevakning stod i tydligt fokus denna gång, även om Riksidrottsförbundets säkerhetschef Lena Sahlin och trygghetsborgarrådet Erik Slottner bjöd på bredare anföranden under dagen.


Moderator Markus Lahtinen inledde med en egen programpunkt kring allmänhetens syn på kamerabevakning och datainsamling utifrån ett integritetsperspektiv. Med intellektuell spänst redogjorde han för en Sifo-opinionsundersökning från 2019 där han ifrågasatte om allmänheten överhuvudtaget sett kamerabevakning som ett integritetshot, då han tittat på tidigare gjorda undersökningar i ämnet under 2000-talet som i princip visar samma resultat, att en stor majoritet av svenskarna inte ser säkerhetskameror som integritetshot. Däremot oroas svenskarna över den insamlade data som företag gör.

Kameror viktiga för att lösa brott

Eventets keymote speaker, den brittiska kriminologen Matt Ashby, följde upp genom att berätta om säkerhetskamerors nytta i brottsutredningar, baserat på data från över 250 000 anmälda brott. Trots att kameror endast var tillgängliga i 45 procent av brotten så hade utredarna nytta av kameror i 29 procent av alla dessa brottsutredningar.

Matt Ashby framhöll att studien visade att chanserna att klara upp brott var 25 procent större när det fanns användbara bilder från säkerhetskameror.

– När det gäller uppklarningen av rån som låg på 9 procent utan användbara kamerabilder, ökade den till 56 procent när det fanns bildmaterial, berättade han.

Efter Ashbys anförande fick de 160 åhörarna lyssna på Elisabet Leitet, projektledare vid Nationellt forensiskt centrum (NFC), via länk. Hon berättade om hur polisen jobbar med ansiktsigenkänning och sökningar mot signalementsregistret. Kollegan Philip Engström följde upp med sin fysiska närvaro på scenen för att tala om en annan metod som nyligen implementerats, nämligen automatisk bildanalys.

Tryggare idrottsarenor och huvudstad

RF:s säkerhetschef Lena Sahlin berättade därefter om idrottsrörelsens utbildningsresa när det gäller terrorberedskap kring idrottsarenorna, som regeringen initierat, och som RF gör tillsammans med polisen och MSB. Hennes anförande följdes upp av Erik Slottner (KD) trygghetsborgarråd bland annat berättade om hur viktig roll Stockholms ordningsvakter spelar för tryggheten på Stockholms gator och torg. Han berättade även om ett pilotprojekt kring kamerabevakning i Akalla och Husby där kommunnens kameror ska komplettera polisens kamerabevakning.

Upptäckt av självmordsbeteende

Med SL:s kameraexpert Arne Grundberg återställdes fokus på kamerabevakning och framför allt SL:s utvecklingsarbete kring intelligent kamerateknik för att larma om oönskade spårbeträdelser i tunnelbanan i allmänhet, men också för att reagera på suicidala beteenden. Arne Grundberg berättade att SL omhändertar cirka 250 personer som överlämnas för vård på grundval av just risk för självmord.

Eventet avslutades med att de operativa cheferna för de två branschorganisationerna Säkerhetsföretagen och Säkerhetbranschen möttes i en diskussion där stor samstämmighet rådde om värdet att samarbete, både sinsemellan men också med andra organisationer och goda krafter.



Leverantörer
Till toppen av sidan