SecurityWorldMarket

2024-05-16

Migrationsverkets brottsbekämpande roll i fokus på SNOS-möte

SNOS nytillträdde ordförande Markus Lahtinen tackade Oskar Ekblad för en mycket intressant presentation kring Migrationsverkets roll på det brottsbekämpande området.

I samband med att tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) höll årets andra nätverksmöte stod sektionschefen Oskar Ekblad från Migrationsverket som gäst på programmet. Oskar satte den nuvarande regeringens offensiva arbete på migrationsområdet i en historisk kontext, redovisade åtgärder som den nuvarande regeringen önskar se på området och vad vi kan förvänta oss av dessa åtgärder, särskilt kopplat till samhällets brottsbekämpande uppgift.

Oskar Ekblad har över två decenniers erfarenhet inom Migrationsverket, från asylhandläggare till sektionschef och nyligen utsedd uppdragsledare för myndighetens arbete mot missbruk, organiserad brottslighet och säkerhetshot – det sistnämnda direkt kopplat till regeringens ambition att lägga om Migrationsverkets övergripande inriktning.

Det var utifrån det uppdraget som Oskar inledde sin presentation, där han framför allt pekade på ett betydligt starkare fokus på myndighetens kontrolluppdrag.

Identitetsfastställande – i vissa fall en omfattande process

En central del av Migrationsverkets uppdrag är att fastställa identiteter, något som i normalfallet är en relativt okomplicerad process utifrån myndighetens breddare ärendehantering. Att identitetskontrollen blir korrekt genomförd, det vill säga att fastställa att en person är den de säger sig vara är avgörande eftersom identiteten sedan blir en dörröppnare till rättigheter hos andra offentliga aktörer i samhället. Hela identitetskedjan bygger på att utfallet av denna inledande kontroll blir korrekt.

— Att fastställa en persons identitet kan vara en mycket omfattande process. Huvudregeln är att ett pass är det dokument som fastställer en persons identitet, men när det gäller asylsökande ser regelverket annorlunda ut. Här är räcker det att identiteten sannolikgjorts, vilket är en mildare juridisk formulering. Något som öppnat upp för nyttjandet av dokument av mer tveksam härkomst, förklarade Oskar.

Särskilt under asylkrisen 2015 fick Migrationsverket hantera en oproportionerligt stor mängd ärenden där identitetskontrollen delvis fick förlita sig på andra typer av dokument och bedöma korrekthet i muntliga utsagor.

En gemensam identitetsmyndighet?

Efter att ha fastslagit att identitet är centralt för att kunna fungera i samhället – där Migrationsverket spelar en avgörande roll – uppkom frågan om hur arbetet med att fastställa identiteter kan förbättras. Ett förslag som diskuteras är införandet av en central svensk identitetsmyndighet.

— Det finns några identitetshanterande myndigheter i Sverige idag. Det är vi, det är Skatteverket, Polisen och även Transportstyrelsen – alla med litet olika ingångar och syften kring identitetshanteringen. En möjlighet är den danska modellen där de har en egen central identitetsmyndighet, en sådan skulle fokusera och kunna skärpa förmågan att fastställa identiteter. Och även utveckla en form av identitetsfastställandeprofession, förklarade Oskar.

Det framgick att det i dagsläget inte står helt klart vilken myndighet som i så fall skulle utveckla och ha ansvaret för en sådan myndighet. Det finns fördelar och nackdelar med de olika.

Skuggsamhället och behovet av kontroller

En fråga från publiken berörde skuggsamhället. Särskilt nyttjandet av arbetskraft som inte har giltiga skäl att stanna i landet. Varför sker det inte fler kontroller i dessa miljöer?

— Ja, det är ett eftersatt område. Samtidigt är det min uppfattning att det är en uppgift som till sin natur kräver polisiära befogenheter, svarade Oskar.

— Det som du benämner skuggsamhället uttrycker sig på många sätt, men de branscher där det framför allt förekommer svartarbete med människor som inte har giltiga skäl att visats i landet är byggsektorn, restaurangnäringen och assistanssektorn. Här handlar det oftast om personer som försöker hanka sig fram på daglig basis men som utnyttjas av organiserade brottsupplägg. Utnyttjande av välfärdssystem förekommer även i dessa miljöer. I värsta fall kan de som utnyttjas söka sig mot våldsbejakande radikaliserade miljöer, inflikade Oskar som ett förtydligande om innebörden av skuggsamhället.

Allas ansvar

Oskar lyfte även fråga till en mer samhällsekonomisk nivå och att alla har ett ansvar att bidra till ett minskat skuggsamhälle.

— Ytterst sett är frågan om det framväxande skuggsamhället en ekonomisk fråga där enskilda konsumenter, det privata och det offentliga i en köparroll spelar en avgörande roll. Kostar en lunch 75 kr bör man fråga sig om lunchverksamheten bedrivs seriöst. Vi behöver bostäder, men till vilket pris? Billigaste byggandet är också kopplad till utvecklingen med svartarbetande personal på byggarbetsplatserna.

Myndighetssamverkan

Oskar avslutade med att nämna några ord om sitt eget nya uppdrag, som framför allt handlar om att samla myndigheter för att motverka missbruk.

— Det handlar om tre områden. Att öka träffsäkerheten i att fastställa identiteter, förbättra vårt arbete kring olika former av kontroller och prövningar och öka informationsutbytet mellan myndigheter.

En avslutande fråga från publiken handlade om när man kan börja se resultatet av denna kursförändring.

— Som alltid tar det tid, men min bedömning är under 2026 och framåt.


Taggar


Leverantörer
Till toppen av sidan